Nornan. Svensk kalender / 1907. Trettiofjärde årgången / 4 (1873-1906) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Två posthuma dikter af Fjalar (C. L. Östergren) - I. En drömsyn

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Men plötsligt genom rymden dallrade en ljuflig klang af strängaspel och flöjter. En härold andlös flög i salen in och ropade med ångestbleka läppar: »Till strid, till strid! Re’n fienden är här!» Och med sin åldrige monark i spetsen till slottets vallar skyndade nu alla, med lansar väpnade, med svärd och sköld. Jag drogs ditut i vimlet med de andra. Då såg jag sväfva fram från alla kanter ett ändlöst tåg af ynglingar och tärnor, i öfverjordisk fägring strålande, med blomsterkransad panna, solvarm blick. De kommo vapenlösa, buro blott i handen lyror, bägare och rosor; men intet svärdshugg bet på deras lemmar, och omotståndligt tåget framåt gick, och sången klang och fanor fladdrade. Men öfverallt, där ungdomhären framgick, där smulto isarna och svunno spårlöst; kring hvarje pelare i yppig rikdom sig idel blomsterkedjor slingrade, och träden skakade sin rimfrost af, och vårfriskt löf sprack ut på hvarje kvist, och sången jublade ur fågelstrupar. Förståndets egna undersåtar grepos af ungdomskraftens tjusning, aktade ej mer sin konungs hot och maningar, men slöto sig till fiendernas skara. Och skröplig ålderdom med ens föll af dem,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>