Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De döde (1 okt. 1905—1 okt. 1906). Minnesrunor af Emil Svensén - Oskar Levertin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
trollmakt öfver sinnen med öppet öga för diktens
fägring.
Med den rastlösa energi och den outtröttliga
arbets-fl.it, som alltid varit hans stam egna, hade han tidigt
ägnat sig åt ett grundligt historiskt studium af den
svenska litteraturen. Inom det rika fält, som den
erbjöd åt hans forskningsifver, vände han sig snart med
en allting annat öfvervägande förkärlek till tredje
Gustafs dagar. Men sina skuggor och sina dagrar
öfvade denna tid med sina nyväckelser på alla det
andliga lifvets områden en underbar lockelse öfver
hans håg, och han hängaf sig åt dess studium med
en ifver, som snart och med rätta förvärfvade honom
vedernamnet af »professor i Gustaf den tredje». Den
mängd af litteraturhistoriska afhandlingar och
monografier från denna tidrymd, som han gifvit oss, höra
till det värdefullaste, som denna forskningsgren inom
vårt fädernesland frambragt. Med skaldens fina öra
förmår han att uppfatta den gustavianska diktens
innersta skiftningar, och han har ökat den långa rad
af litterärhistoriska kritiker af semitisk börd, som i vår
tid svingat sig upp till ojäfviga smakdomare inom
diktningens värld. Med sina stamfränder delar han
det öfvertag, som dessa äga öfver sina landsmän af
ariskt blod, i det de befinna sig på en gång inom
och utom den värld de skildra. När den svenske
— eller i allmänhet den europeiske — konstdomaren
skall till att skildra sitt lands och sin tids diktning,
delar han i allmänhet öde med de sju smålänningarna
i Bondesons saga, som aldrig kunde räkna ut, huru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
