Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett bidrag till Almquistforskningen. Af Ruben G:son Berg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för närvarande endast ha förmodanden, då något
jämförligt handskriftsmaterial inte stått mig till buds. Det
yttre hufvudskälet för att förlägga »Cypressen» till början
af 1820-talet är därför den absoluta manuskriptiska
öfverensstämmelsen mellan »De dödas sagor» och
»Cypressens» renskrift.
De inre skälen har jag förut vidrört. De synas
mig tungt vägande och skola sannolikt bestyrkas af
den detaljerade stilistiska undersökning, som en gång
måste äga rum med hela Almquists författarskap.
Af rent biografiska skäl finnes äfven ett, som för-
-tjänar beaktande. Lysander meddelade i sin
Almquist-upplaga (III: 455) att »äldre män säga sig redan före
den flyttning, Almquist företog till Värmland, ha sett
i handskrift största delen af hans vittra författarskap».
Det är väl högst sannolikt att åren 1815—24 voro
långt mera alsterrika än den korta, af andra göromål
stundom rätt upptagna Värmlandsvistelsen och den
ekonomiskt svåra tid, som följde på denna.
Utom »Cypressen» och »De dödas sagor» finnes
ett tredje manuskript med stämpeln Strömma 111.
Det är en ofulländad religiös själfbetraktelse — under
olika skeden af sitt lif skref Almquist gärna sådana.
Utom för det gripande personliga patos, som fyller
den, har den intresse såsom förmodligen samtidig med
de nämnda arbetena.
»Kastanieträdet.
Skönaste Fader, försmå mig ej, jag beder Dig ur
mitt väsende: fräls min anblick ifrån den omsvallande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
