Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Porträttet på skrifbordet. En sommarkurshistoria från Lund af Henrik Wranér
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
glömmer det aldrig, och för allt smör i Småland skulle
jag inte komma vid den med mitt minsta finger. Så
rör den inte — då kan jag få skuld för det. Var så
god nu, medan kaffet är varmt! Godmorgon!
När gumman hade gått, brast Elsa ut i skratt. Det
här var då för roligt. Men hon skulle inte säga ett
ord till någon kristen själ —• inte ens till väninnan.
Det kunde vara tids nog med det, tills–tills hvad ?
Så satte hon sig ned och såg länge på »sin
kandidat», så länge och oafbrutet, att hans ögon slutligen
tycktes få lif och hon rent af vände sig om för att
se, om han inte stode på tröskeln. Nej, där syntes
ingen.
Väninnan kom in som en hvirfvelvind.
— Hvad ska du göra i eftermiddag? Följer du med
i Botaniska trädgården? Eller på Zoologiska museet?
— Jag vet inte: jag hade nästan tänkt att — att
gå och fotografera mig.
— Börjar du bli fåfäng, Elsa lilla?
— Nej, visst inte–
— Men tös! Du blir ju röd som ett bär! Hvad
är det med dig?
— Jag tycker bara det kunde vara roligt att ha
ett porträtt, taget i Lund som minne af de här
härliga dagarna!
— Det var inte så dumt, du Elsa! Jag tror jag
går med — det finns alltid någon, man kan ge det
till, och hvad man inte har, kan man få. Ja, det gör
jag. Men då får jag först hem och göra mig riktigt
femtonfinurligt fin. Adjö med dig, Rosenkind.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
