Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Företal, som bör läsas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för dem obekanta o. s. v. Från andra har jag dercrnot fått mottaga uttryck
af gillande. En i Amerika sedan lång tid bosatt och med amerikanska
förhållanden ovanligt väl bekant svensk säger i ett bref: »0m du vore här
och hörde, huru det bråkas om reseskildringarna, skulle du både le och
förargas. Vårt folk tål ej sanningen framstäld på det sättet. Men när
den första ifvern lagt sig, tager nog sanningen ut sin rätt. För min egen
del kan jag säga, att dina beskrifningar på våra förhållanden äro ofta
mycket träffande.» En pastor skrifver: »Edert arbete läses af, tror jag, alla
svenskar på denna plats med stort intresse, somliga läsa och klandra, andra
läsa och gilla, men alla längta efter nästa häfte.» En annan pastor
skrifver: »För min del kan jag af uppriktigt hjerta säga, att hvarje häfte
af edra reseberättelser varit en ny källa ej blott af njutning utan ock af
undervisning. Hvad angår edra omdömen, så skulle de allesammans
gillas, om ni vore här och skrefve dem såsom amerikanare. Hvad
som sticker somliga, är förnämligast det, att anmärkningarna skrifvas
af en främmande författare. Våra egna tidningar säga saker, som äro
t. o. m. hårdare, utan att just någon misstycker det.»
Såsom ett belysande exempel vill jag anföra följande. När jag var
färdig att lemna Amerika, skref en svensk-amerikansk pastor till mig:
»När ni uppträder i riksdagen der hemma, och frågan om att bortskaffa
kristendomsundervisningen ur skolorna kommer på tapeten, undervisa då
de svenska herrarne om, huru usla de amerikanska skolorna äro; att
rita, skrifva och räkna, deri få de bra undervisning här, men i öfrigt
är det genomuselt. — — Och så har ni lärt att känna den amerikanska
kristendomen, d. v. s. en kristendom, som vill ha roligt eller är rolig. Gud
hjelpe oss för sådan kristendom!» — Från samme pastor erhöll jag för
kort tid sedan bref, som skarpt klandrade de anmärkningar, jag i min
bok gjort öfver åtskilliga amerikanska förhållanden. Hvad skulle han då
hafva sagt, om jag såsom mitt upptagit hans eget här anförda omdöme
om amerikanska skolor och amerikansk kristendom? Men det har jag
icke gjort.
Härmed vill jag visst icke säga, att icke i min bok kunna förekomma
många misstag (se derom första kapitlet), utan endast att det alls icke är
gifvet, att de som klandra mina skildringar, alltid äro de, som hafva
rätt. För min del har jag gjort, så godt jag kunnat, med de källor, jag
haft att tillgå, och de ögon, jag haft att se med, samt den tid, jag haft
att offra deråt.
Och härmed nedlägger jag nu pennan. »Allt vårt är skröplighet»;
det får jag allt mer och mer känna. De som inse det samma om sig,
skola säkert icke förvägra mig sitt välvilliga öfverseende.
Gefle 19 nov. 1890.
P. W.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
