Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
resande önskligt att få gå tillbaka på en annan linie. I hvart
och ett af dessa fall har man naturligtvis stort besvär deraf,
att man redan har retur-biljett. Att köpa tur- och retur-biljett
medför icke heller någon nämnvärd besparing uti ekonomiskt
afseende. Den besparing, man tror sig göra, kan lätt slå om
till verklig förlust.
Till förberedelserna för min resa hörde äfven, att jag tog
en olycksfallsförsäkring i Fylgia. Jag hade hört så mycket
talas om jernvägame i Amerika, att jag vid tanken på de många
resor, som jag på dem skulle göra, ansåg det bäst att försäkra
mitt lif mot möjliga olycksfall.
Att sådana försäkringar ej äro alldeles öfverflödiga, derom
vittna de många jernvägsolyckor, som man ständigt ser omtalas
i amerikanska tidningar. Derom vittna ock ett slags
automatiska olycksfallsförsäkringsanstalter, eller, rättare sagdt, maskiner,
som man ofta finner på jernvägsstationer i Amerika. De se ut
nästan som automatiska vågar. Man sticker in en fem-cents
slant (18 öre) i dem, och om ett ögonblick kommer der ut en
biljett, genom hvilken man är lif- och olycksfallsförsäkrad för
några hundra dollars under en tid af 24 timmar. Önskar man
högre försäkring, så stoppar man in en eller flere
»femcen-tare» till.
Det är somliga troende, som anse det vara orätt att
försäkra sin kropp och sitt lif. Men jag för min enskilda del
betraktar det såsom en ren välgerning, att det finnes tillfälle att
göra det. Jag brandförsäkrar mitt hus och mitt lösöre, fastän
jag tror och hoppas, att det aldrig skall brinna. Jag försäkrade
nu mina lemmar mot olycksfall, ehuru jag hoppades, att icke
någon olycka skulle inträffa. Och jag försäkrar mitt lif i
medvetandet deraf, att förr eller senare måste jag dö. Men gerna
för mig må andra låta bli att försäkra sig. Om någon sätter lås
för sin dörr för att hindra hemgång af obehöriga personer, som
kunde taga ifrän honom allt, h vad han eger, så må ju en annan
ha frihet att lemna sin dörr öppen. Han må blott icke säga,
;:tt det är otro att hafva lås Jag hörde en gång i en
diskussion en man tala mot lifförsäkringar.
»Må man tro på Gud», sade han, »det är den bästa
assu-ransen. Jag har aldrig haft någon lifFörsäkring.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
