Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till Amerika! På min skoltid lästes ingen engelska alls i de
svenska skolorna. Nu läses väl åtskilligt, men af huru stort
värde det öfver hufvud kan vara, lemnar jag derhän.
Studiet af de lefvande språken hos oss är i allmänhet
mycket opraktiskt och borde grundligt reformeras. Såsom
bevis derpå vill jag- bara anföra följande exempel. En min son
kom en gång hem från skolan och medförde svenskan till ett
tyskt skriptum. Dess innehåll kan man bedöma af slutorden,
hvilka lydde sålunda: »Det härliga ljus af samhällsordning,
konst och vetenskap, som under de sistförflutna fem halfva
århundradena utbredt sig från och öfver norra Europa, har för sin
tillvaro haft att tacka Gustaf II Adolfs mod och svärd.»
När jag hade läst detta, frågade jag min son:
»Vet du, hvad det heter på tyska: Drag på dig stöflarne!
eller: Knäpp igen rocken! eller: Vesten är för trång?»
Men intet af allt detta visste han.
En annan gång hörde jag en af mina små flickor läsa
öfver en fransk lexa. Hon skulle lära sig några glosor till ett
stycke, som hon hade att öfversätta. Hon läste:
»Les carthaginois, kartagerna»,
och det repeterade hon många gånger för att få det riktigt
inpluggadt i sitt minne. Jag frågade henne:
»Min lilla flicka, vet du, hvad stol heter på franska?»
»Nej, pappa, svarade hon, det ha vi inte fått lära oss.»
»Nå, frågade jag, vet du, hvad bord och fönster och dörr
heter på franska?»
»Nej, svarade hon åter, det ha vi aldrig heller hört i skolan.
Således, hvad »kartagerna» skulle heta på franska, i fall
de funnes till, det skulle hon lära sig. Men hvad de föremål
hette, som närmast omgåfvo henne, det hade hon aldrig fått
höra. Följden af sådan undervisning är, att när våra elever
komma ut ur läroverket och skola i det dagliga lifvet använda
ett främmande språk, så äro de alldeles obekanta med namnen
på de föremål, som ligga dem allra närmast, samt derför ur
stånd att reda sig i samtal med en utländing. Det är, som
trodde många lärare i lefvande språk, att undervisningen för
att vara lärd måste vara opraktisk.
_ ____
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
