Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alla andra byggnader, och den tjocka, bolmande rök, som från
dessa sprider sig öfver staden, tyda på, att South Chicago är
en jernverks- och fabriksstad. Så är ock förhållandet. I de
många masugnar och verkstäder, som här äro, hafva tusentals
arbetare sin dagliga sysselsättning och dermed sitt dagliga bröd.
Ibland dem äro ett stort antal svenskar, synnerligast från
Verm-land, södra Dalame och bergslagstrakten. Dessa bergslagsbor
hafva här funnit en sysselsättning, som mycket öfverensstämmer
med de arbeten, som de varit vana vid från sin hembygd.
Mången af dem har ock här i sitt anletes svett arbetat sig upp till
en betryggad ställning i ekonomiskt afseende, har köpt en tomt
och derpå bygt ett hus till hem för sig och de sina. Några
hafva också funnit Jesus och derigenom fått sig ett hem i
herrens hus evinnerligen.
Missionsförsamlingen i South Chicago består för närvarande
af omkring ett femtiotal medlemmar. När jag var der, hade
hon ingen egen kyrka men var besluten att bygga en sådan
på en redan inköpt tomt. Kyrkan har ock sedan dess blifvit
färdig. Hon invigdes första söndagen på nya året 1889.
Sedan huset blef färdigt och öppnades för Guds ords
predikan, har också ett nytt intresse för Guds ord börjat uppstå
bland våra landsmän på platsen.
I South Chicago predikade jag i augustanakyrkan. Presten
och hans familj voro mycket vänliga mot mig. Efter predikan
blef jag inbjuden till dem. De hade många barn, och jag
hel-sade på dem alla. Gud välsigne och hjelpe alla våra barn!
Ack, hvad skall det blifva af dem? Skola de blifva goda
men-niskor och medborgare eller ej? Skola vi få möta dem i
himlarnas rike en gång? Eller skola vi sakna dem der? Gud,
fräls våra barn!
Detta var den första och enda augustanakyrka, i hvilken
jag predikade under hela min vistelse i Amerika. Dermed vill
jag dock icke hafva sagt, att jag icke hade kunnat få
predika äfven i andra. Tvärtom var jag af augustanaprester äfven
på andra ställen inbjuden att predika i deras kyrkor, men
emedan dessa icke lemnade tillräckligt utrymme för de folkskaror,
som kommo att höra, måste jag afböja deras anbud. Om
au-gustanarnes förhållande till mig skall jag för öfrigt längre
fram blifva i tillfälle att tala.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
