Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR ERIK-JA NSSARNES HISTORIA.
387
Emigranternas första tanke var att få ett hus, der de kunde
tacka och lofva sin Gud, för hvars sak de betraktade sig såsom
martyrer. De bygde för detta ändamål ett tält i form af ett
kors. Der var rum för åtta hundra å tusen personer. Detta
tält brann upp år 1848 och ersattes med den träkyrka, som
ännu står qvar.
Till bostäder bygde man dels stockhyddor, dels torfhus, dels
jordkulor. I hvar och en af jordkulorna kunde bo 25—30
personer. I ett af stockhusen bodde första vintern 52 ogifta qvinnor.
Gudstjenst hölls två gånger om dagen under hösten och
hela vintern samt på söndagarne tre gånger. Erik Jansson var
sjelf uppe hvarje morgon kl. 5 för att väcka de sofvande och
mana dem till morgonbön. En half timme senare gaf han dem
sin andra kallelse, och då skulle de ofördröjligen allesammans
infinna sig på stället för andaktsöfningama, der de ofta
till-bragte två timmar. Vid jultiden anskaffades emellertid en större
ringklocka, och den användes sedan för att kalla medlemmarne
till mötena och till måltiderna.
Stora svårigheter hade erik-janssarne ofta för att skaffa sig,
hvad de till sitt lifsuppehälle nödvändigt behöfde.
»Nog hade vi pengar, sade fru Westberg till mig, men inte
kunde vi äta pengar.»
På handqvarnar malde de majsen till ett groft mjöl,
hvar-af de kokade gröt. Slutligen bygdes en vattenqvarn. Men
ofta tröt vattnet. För att då sätta qvarnen i gång skickades
unge män ut, hvilka, stående inne i qvarnhjulet, trampade
detsamma omkring.
Till följd af de osunda bostäderna, det ovana klimatet och
den stundom knappa maten härjade tidtals sjukdomar bland
folket. De voro dock tåliga, ja, många kände sig mycket
lyckliga. Tron gjorde dem starka. Ar 1849 härjades kolonien af
en förskräcklig kolera, som bortryckte icke mindre än 143
medlemmar, af hvilka de fleste voro unga eller medelålders personer.
Genom flit och ihärdighet togo sig erik-janssarne upp
ganska bra i ekonomiskt afseende. Jordbruket började blifva mer
lönande. Man bygde en ångqvarn, som gaf god inkomst.
Qvin-norna väfde lärft och mattor, hvilket inbragte rätt mycket
penningar. De voro indelade i vissa lag, som bytte af hvarandra,
så att väfstolame gingo dag och natt utan uppehåll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
