Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
augustan aförsamlingens prest och nästan hela hans församling.
Och de voro ju välkomna, fastän vi icke voro det hos dem.
Xär jag följande dag, den 25 juli kl. 10 f. m„ skulle resa
från Des Moines, råkade jag vid stationen ut för en ifrig
tid-ningsförsäljare, som ville truga på mig och alla andra svenskar
ett nummer af den tidning, han hade att sälja. Jag ville icke
köpa den, men han låg efter mig och sade: »Det står ert namn
i den.» Men icke heller det hjelpte.
Här torde det tillåtas mig att nämna något om de
amerikanska tidningarnas förhållande till mig och min verksamhet.
Nästan på alla platser, som jag besökte, innehöllo de längre
eller kortare uppsatser rörande dels min person, dels min
predikan och mitt uppträdande. Dessa artiklar voro icke allenast
välvilligt skrifna utan vanligen mycket öfverdrifna, ja stundom
rent af löjliga. Såsom exempel derpå skall jag här ur en
sådan i öfversättning meddela följande ord:
»D:r P. Waldenström, som i morgon besöker denna stad,
är sannolikt den störste svensk, som fins i vår tid, och en af
de störste män, som den nuvarande generationen i något land
har frambragt. Han har blifvit kallad Sveriges Luther, Wesley
och Moody och kommer hit, åtföljd af herr J. A. Hultman från
Omaha, hvilken är känd såsom den svenske Sankey’. D:r
Waldenström är professor i teologi i statens läroverk i Gefle, en af
Sveriges största städer. Men på samma gång han är en af
våra dagars kunnigaste lärare, som med lätthet i skrift
behandlar alla moderna språk och utgifvit afhandlingar på latin och
grekiska, är han mest känd såsom ledare af den frikyrkliga
rörelsen i Sverige samt såsom folkets förkämpe i fråga om
reformåtgärder vid svenska riksdagen.»
Af sådana framställningar är det lätt att bedöma, hvad
värde man i allmänhet bör tillmäta de amerikanska tidningarnas
skildringar. Aldrig har jag gifvit ut någon afhandling på
grekiska, och af de moderna språken finnes det utom mitt
modersmål endast ett, med hvilket jag hjelpligt kan reda mig i tal
och skrift. Men det gör ingenting. Det hör den amerikanska
seden till att i välvilja skrifva på det der poetiska viset.
Bland omdömen, som de amerikanska tidningarna hade om
mig, var det isynnerhet ett, som gladde mig, och som torde
nnehålla sanning. Jag kan icke bättre uttrycka det än genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
