Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tidningen säger derom: »Det låg något inspirerande i sjelfva
luften. Man erfor ett slags nationel hänförelse, sådan som en
amerikanare kan blifva inspirerad af, när han sjunger om
Amerika i skuggan af Egyptens pyramider.»
Colisseum är i akustiskt afseende en utmärkt lokal. Man
höres der alldeles förträffligt äfven på afstånd, der man knappast
riktigt synes. Bland åhörame befunno sig ock flere
amerikanska prester. När vi kommo ut från Colisseum, stodo der
utanför icke mindre än fem tåg, hvartdera innehållande två stora
vagnar, beredda att föra åhörame till olika delar af staden.
Utanför Colisseum passerar nämligen en kabelväg.
Strax på eftermiddagen var söndagsskolefest i
missionskyrkan. Vid denna såg jag för första gången något, som i
Amerika lär vara allmänt, men som på mig gjorde ett mindre
godt intryck. Man tog fram några söndagsskolebarn, stälde
upp dem på en platform och lät dem läsa upp för de samlade
åhörame ett eller flere bibelspråk. All exposition af barn
förekommer mig mycket motbjudande. Jag talade också med
vännerna om denna sak, men de ansågo, att i Amerika kan en
söndagsskolefest icke hållas utan dessa uppvisningar. På sina
ställen går man vida längre. Man låter barnen icke allenast
läsa upp inlärda bibelspråk eller sjunga solosånger, utan man
skrifver äfven bibliska dialoger och låter tvänne barn lära sig
dem utantill för att sedan på kyrkans platform återgifva dem
inför församlingen. Det kan hända, att jag tager miste i min
tro, men nog tror jag, att man på detta sätt tager bort en stor
del af den välsignelse, som söndagsskolan är ämnad att
meddela barnet. Låt vara, att amerikanarne göra så, ja, att de gå
ännu mycket längre; det blir enligt min tanke ändå icke rätt
att följa dem ens ett stycke till vägs.
På qvällen kl. 7,30 var det återigen predikan i Colisseum.
Då var en mycket större skara menniskor samlad. Den uppgick
kanske till 5 tusen, men fylde ändå icke på långt när lokalen.
Enligt min vana predikade jag så väl för- som eftermiddag
öfver de i Sverige brukliga predikotexterna. När jag såg, att
episteltexten var Rom. 6: 1 —11, undrade jag en lång stund,
om jag skulle taga den. Den handlade nämligen om dopet,
och jag tänkte, att bland åhörarne kunde finnas sådana, som
icke gerna ville höra mig predika derom. Men så tänkte jag å
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
