Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI. Om Ortens Hushållning och Näringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mm 241
et regelbundit läge, ehurn åtskillige
omtänksamme hushållare medelst stenbrytning och
stendiken lemnat goda efterdömen. Vid
skörden nyttjas så kallade långskylar i hvilka
säden under vacker väderlek snart torkar; men
äfven af regnskurar lätt skadas.
Tröskmachiner hafva de siste 5 åren
blifvit allmänna och finnas un vid Forsmark,
Harg, Lundås, Sund, Järinge, Utål.
Simpyle, Björnö, Penningby, Näs, Ticksta,
Ekeby, Adamsberg, Rånäs. Mörby,
Christineholm, Degerö, Stjernholm, Uddboö,
Runeholm, Harbroholm, Noor, Finsta, Stenfta
och Broby. De 6 sistnärande drifvas af
vatten. Til sin inrättning likna de
hufvudsakligen den af Andrews Mukles i Skottland
upfundne machin som nu i 12 år blifvit nyttjad
på åtskilliga orter i Riket. Rior präffag vid
flere Herrgårdar och äfven vid några
bondhemman i Wäddö Socken.
I rågen äro inga synnerliga ogrås
rådande. År 1802 viste sig lithospermum arvense
ymnigt och ibland til alns högd; men den är
vanligen ej farlig äfven så litet som
centanrea jacea, papaver dubium och rhæas.
Väårsäden besväras ofta af myagrum sativum,
sinapis arvensis och af tistel (carduus
lanceolatus et crispus) der ärter förut vnxit. mr-
us
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
