En liten pilt jag fostrar opp,
En hjertans liten en:
Om lif han ger dock föga hopp,
Ty han är späd och klen.

Han kom till mig och talte så:
”Tag mig till fosterson!”
Jag sade: ”kom! Som andra små,
Du stammar ofvanfrån!”

Snart ville han, fast späd och svag,
Ur hyddan draga nu
Till kamp och lek — då sade jag:
”Du är för svag ännu;

Afbida styrkans mogna år,
Väx opp, blif stark som Thor!” —
”Då jag ej kraftig föda får,
”Min far! hur blir jag stor?

”Väl är det godt och skönt att se,
”Naturen underbar,
”Se månen mellan stjernor le
”På himlen azurklar,