Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Literjakt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alla möjliga smyghål. — Knatte var rädd som en
hare. — Tacka visste man den gamle, han, som
tog langarmutor och själf söp af fororna. Det var
då synd, att den karln kom af gårde.
Så halade de tre, svettades, sågo sig noga
omkring, rädda och törstiga. Solen stod varm,
och det var nästan ingen natt att vänta svalka af,
ty värmen höll i, liksom ljuset, dygnet rundt.
Skulle de kunna smyga sig genom passet vid
X-pakte? Det var frågan.
Väl förbi detta farliga ställe en gång, kunde
länsmannen och hans drängar gärna få komma.
Pschutt! Borta. Inte ett dyft skulle bylingen finna.
Tre reservsäckar lågo väl gömda under en
stenhälla i en klyfta. Trion skulle först tåga fram
med dessa säckar, som innehöllo bara vatten; var
det då ugglor i mossen så. . . .
Kvällsolen ritade tre skarpa silhuetter mot en
klippvägg. Det var krokiga gestalter, och med
tunga steg skredo de fram. Skuggorna gledo in
i en djup smal klippravin och slökos af det
ständiga dunklet därinne. Klippornas stora, bekläm-
mande tystnad famnade och lamslog. Sex tassande
fötter och tre stödjande stafvar — det var som möss.
En dryg timme, och solen hittade åter ett
hufvud med en slokhatt att teckna af mot närmaste
bergvägg ... ett till . . . och ännu ett. . . De voro
framme, ute ur passet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
