Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Literjakt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blickar . . . Laula förstod, hvad det var . . . Om nu
länsman gick dit — nej, åt höger om första kåtan
och så åt vänster, bakom storstenen — där ja!
Där låg ris, alldeles färskt, invid en gammal stam . . .
Kasta undan riset och gräf ett tag i mossan, skulle
de få se något — hihihihi!
Säkert ja!? Laula inte full. . . Hon visste . . .
kunna säga och tala sanning . . gräf, gräf!
En kvart senare låg Knatte bakom en stor
sten och svor, så det lyste blå lågor. Helst hade
han velat gråta — gråta öfver den misslyckade
expeditionen, öfver de förlorade pengarne, öfver
sig själf och hela världen. Mest öfver sig själf
— ack!
Han kunde låtit bli att snatta ur förrådet den
där gången, så hade han sluppit afsked, fått
behålla sin förmansplats och haft det galant. I
stället för att gå så här och slita hund, smyga och
vara rädd — och så när allt efter tusen mödor
och besvär var hämtadt så — — ack! ....
innerligt anamma . . . Han svor, som endast en sorgsen,
ruinerad, trött man kan det.
Men inne i en kåta gluttade ett snedskuret
kvinnoöga skadegladt fram, betraktande kisande,
hur några karlar, som kommit dit öfver träsket,
drogo tunga säckar ur ett djupt, tomt vattenhål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
