Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tippen går
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tåget. Bruset och rasslet flyta ihop till ett svagt
sus. — — —
En skogstjärn har icke kunnat undvikas vid
stakningen ... Nå ja, nu är då banken ändtligen
färdig, men de där sjöfyllningarne ä’ alltid dyra
historier. Hög, grundsatt och säker sträcker sig
banken — en brun-gul-grå vall med två stålgrå,
linjeraka strimmor från strand till strand.
Bortom sjön stiger en skoglös bergbrant ett
par hundra meter nästan omedelbart upp ur
brunvattnet och kastar loksignalen skarpt och distinkt
tillbaka. På andra sidan glider en långsluttning
upp i morasen och tappar bort sig bland andra
höjder.
Spadarne fram, och ned med lämmarne!
Tippen går!
Det är raska och vana tag. Det är metod
och beräkning. I två breda floder väller gruset ur
vagnarna ned på banvallen. "Småsten studsar mot
vagnshjulen, mot rälen eller hoppar med små plask
ut i kärrspadet. På stranden väntar loket med
hväsande säkerhetsånga. — Klart! — »Oiiii! —
— — Den tomma vagnraden rullar i väg, ringlar
i en kurva, skymtar mellan tallar långt borta,
försvinner. Ångstötarne eka mot snedder och krön.
Nu lyftarbasen: »Klara vid lifvarne! . .»
Hej kläm . . . hej kläm . . . hej kläm . . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
