Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Långnäbb
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och inte så värst många simlektioner, hade den
tagit, dumt nog. Det blir aldrig af. Och så är
det besvärligt — onödigt också, tycker man; en
är väl ingen fisk heller.
Mildaste! Detta var ju en hemsk situation.
Lycka ändå, att ingen af kamraterna såg den
fåfänga kampen och de löjliga sprattlingarne. Det
skulle varit grin för dem.
Men att ligga så här — och kanske drunkna
till sist . . . uhuu! . . . "Fader vår . . ." "Jag fattig,
syndig". . . "Gud som hafver".
Så med ens kände den sig lyftad högt, högt
upp och våldsamt slängd bort i gräset.
Här låg den en stund, bedöfvad.
Men så sträckte den på och sprätte med benen...
Gudskelof! Alla grejor i full ordning och inget
mankemang. Inte det minsta lilla spröt brustet
eller ur led.
Ett litet hopp, på försök. . . Jo då. Det gick
alldeles utmärkt! Ett tag till; ännu bättre! . . . Och
så kröp den ihop till en mästerlig sats, tog säkert
spjärn mot roten till ett kolossalt timotejstrå —
en veritabel jättefura — spände senorna, gaf sig
sjutton på att sätta ett rekord, sköt i väg, så den
blef rent förvånad själf åt ’et. . . Det hoppet talades
länge om i sportkretsar på dikesrenarne och inne
i rågstyckena. Ett väldigt språng, ett makalöst
vackert språng.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
