Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En affär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett slikt plagg var värdt på en ämbetsresa, när
isvinden satte genom märg och ben på sjöarne
eller när det föll kvicksilfret in att dyka ner till
minus 45 eller därunder. Han tog i pälsen: tät
och bra; lyfte på den: tung och duktig. Den
gode pastorn tog sig långt och fundersamt om
underkäken.
Jon åter kände sitt hjärta picka tätt uppe under
hakan. Det var, som han stått i håll med utsikt
att fa en duktig älgoxe på kornet.
— Det var en konstig lukt, min kära Jon
Andersson. Det luktar inte riktigt som varg, tyckte
prästen efter en stunds undersökning och
djupsinnigt funderande.
— Gulle gode pastorn! kved Jon. Kärngen tog
nästan till lipen.
— Pälsen luktar get, sade komministern nu,
tvärsäkert.
— Si han hängd’ ve’ getketten i går natt,
si — åh, 75 då! Kristi nåd och frid och
förbarmande! 75 rikstaler . . .
Men komministern var ingen dum karl; och
75 kronor är ju i alla händelser ett bra minus
från en liten komministerlön. Han kallade in sin
köksa, barnfödd i skogsbygden och väl inne i
förhållandena.
— Kan Göli säga, hvad det är för slags skinn
i den här pälsen, sporde husbonden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
