Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Historik - Teorierna, egennyttan och lojaliteten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
Slutligen må erinras, att staten bekostat afvillringens ge¬
nomförande äfvensom en del i sammanhang därmed på vissa
ställen företagna skiften och åbodelningar. Under åren 1803—
1902 hafva dessa afvittringskostnader uppgått till 9,296,241
kronor.
,
3
Att afvittringarna nu leddes på det sättet, att skogsmar¬
ken i så stor utsträckning och utan betryggande villkor ut¬
lämnades till enskilda, hade emellertid sina naturliga orsaker.
Att så skulle ske under afvittringarnas äldre period eller på
1700-talet är mindre märkligt. Skogarna hade då ej det värde,
som de erhöllo under det följande århundradet. Angelägen¬
heten af det öde landets kolonisation gjorde sig äfven med
stor styrka gällande. Men trots detta gick man då ofta mera
försiktigt tillväga så till vida, att man ej alltför mycket slö¬
sade med skogsanslagen.
Annorlunda ställde sig saken under 1800-talet, då af¬
vittringarna egentligen ägde rum och afslutades. Anledningar¬
na härtill voro af tre slag. För det första nådde i början af
1800-talet Adam Smiths ekonomiska teorier hit till Sverige.
Man gjorde då i statsförvaltningen den olyckliga till¬
lämpningen af dem, att jordegendom ansågs ej kunna i all¬
män ägo på ett fördelaktigt sätt utnyttjas. Därför blef det
en allmän sträfvan att afhända det allmänna all jordegendom
för att den i enskildas besittning skulle komma mera till sitt
rätta värde. Denna tendens fann vidare ett kraftigt under¬
stöd hos både bönderna och industrimännen. De förre tänkte
blott på fördelen för dagen och sträfvade att få så mycket
ningar i förfoganderätten. Industrimännen åter hade fram¬
tidsblick för skogens värde. De önskade följaktligen, att skogen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
