Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norrlandskommitténs och dess reservanters förslag - I. Ingripande i jordbesittningsförhållandena - A. Bondehemman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
männen tappert och med en utomordentlig enighet gått fram
på den inslagna vägen trots hinder från myndigheternas sida
och andra svårigheter. År 1902 hade socknen på detta sätt
förvärfvat 11 procent af socknens hela reducerade jordetal,
under det bolagen lyckats åtkomma endast 8,2 procent. På
andra håll, såsom i Orsa och Elfdalen, har man sökt följa
exemplet. I Orsa gjorde dock länsstyrelsen genast slut på
försöket, och i Elfdalen afstannade sockenköpen, så snart
bolagen börjat behärska kommunalstämman.
Kommitténs af åtta ledamöter bestående majoritet har
emellertid nu som sagdt föreslagit en förbudslag. Denna åt¬
gärd ligger närmast till hands och går rakt på sak. Den
uppbäres ock af folkopinionen. Under norrlandsfrågans tidi¬
gare behandling i riksdagen har ett förslag till provisoriskt
köpeförbud två gånger, nämligen åren 1901 och 1903, antagits
af Andra kammaren.
Förbud särskildt för juridiska personer att i större om¬
fattning besitta fast egendom är ingen ny tanke. Lagbered¬
ningens civillagsförslag af år 1847 upptog i 1 kap. 8 $
jordabalken för hela riket följande: »Ej må äganderätt till
fast egendom öfverlåtas till from stiftelse eller annan allmän
eller enskild inrättning eller till aktiebolag utan att Konun¬
gen därtill lof gifvit.> Detta motiverades därmed, att ägan¬
" derätt till fast egendom borde, så litet som möjligt är, lös¬
ryckas från personlighetsförhållanden och godtyckligt inför¬
lifvas med korporationsintressen eller andra därmed jämför¬
liga syftemål, d. v. s. falla i hvad man kallar död hand (in
manum mortuam).
Enligt kommitténs utredning skulle, på sätt förut angif¬
vits, industrien år 1900 ägt fastigheter till ett taxeringsvärde
af något öfver 108,000,000 kronor. Häraf kom på fastigheter,
som ägdes af enskilde personer, ett taxeringsvärde af allra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
