Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norrlandskommitténs och dess reservanters förslag - I. Ingripande i jordbesittningsförhållandena - B. Bolagshemman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
anleda mindre reparationer. Aftal, som strider mot lagen, är
utan verkan, där det ej uppenbarligen afser arrendatorns fördel.
Lagen gäller arrende af jord på landet af den omfatt¬
ning, att själfständigt jordbruk därå kan idkas, men endast
i de fall, att jorden tillhör bolag eller förening för ekonomisk
verksamhet eller ock enskild person, hvilken icke har
sitt bo och hemvist å fastigheten och uppenbarligen be¬
sitter den hufvudsakligen för att tillgodogöra sig skogsaft¬
kastningen.
Från lagens tillämpning äro således uteslutna statens,
kommuners och allmänna inrättningars fastigheter samt en¬
skild person tillhörig fastighet, när ägaren å den har sitt
hufvudsakliga hemvist (d. v. s. är där mantalsskrifven) eller,
ehuru ej bosatt å fastigheten, kan sägas använda den hufvud¬
sakligen i något annat syfte än för spekulation i skogen.
Utom lagen faller således främst alla egentliga bondehemman
och detta äfven i det fall att en bonde t. ex. genom arf be¬
kommit två olika hemmansdelar, då han naturligtvis ej kan
vara bosatt å mer än en af gårdarna och därför kanske ut¬
arrenderar den andra åt en anförvant.
Hur saken än formuleras är det uppenbart, att lagen
endast bör afse jordbruket å trävaruindustriens hemman. Det
är missförhållandena i fråga om dessa jordbruks utarrende¬
ring, som föranledt tanken på en särskild arrendelag. Lagen
skall, såsom ofvan framhållits, också medverka till, att just
dessa jordbruk må på frivillighetens väg åter öfvergå till
själfständiga jordbrukare. Att för utarrendering af jordbru¬
ket å bondehemman stadga andra bestämmelser i Norrland
och Dalarne än i öfriga riket, därtill finnes ingen giltig an¬
ledning. Oftast vore det dessutom en orimlighet att låta den
ifrågasatta lagens föreskrifter vinna tillämpning på dylika
arrenden. Det är nämligen upplyst, att utarrendering af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
