Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den bittraste pröfningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
€ .Detzär icke Smäntan, ME känners:
Då en vän för dig sit hjerta sluter,
Och. den hand han gaf tillbaka STR
Hårdt. är slaget; men” du får ej klaga;
Ty det är blott Gud, "som hjertan böjer
Till hvafandra. « Du får här ej fordra
För din kärlek rättighet att älskas.
Gif ditt hjerta, och "begär ej annat!
"> Gud sär kärleken: den Honom älskar;
= Endast. den är viss att älskas åter.
+
Det är icke Sorgen, då i grafven
S Göms hvad kärast atviflitvet ägde.
Hårdt är slaget; men den vän, du älskat,
FVar ju dödlig? — Lifvets rätta blomma”
7 Vissnar ej, den omsätts blott i grafven; &
. Blott en gränssten är dess häll, som visar,
Hvarest tvenne verldar sammanstöta.
Den är lifvets pol. Liksom vid jordens
Qväll > SSR till hvarandra duta
”Rosig kind och gyllne lock, så mötas
Ock vidolifvets polnejd tve Englär a
Tidens Qväll och evighetens Morgon.
Men en smärta gifves, störst af alla;
Och en dryck ur lifvets kalk oss räckes,
AR RE
ABittrast af all galla, tiden blandar. —
Norrl. Sånger. | yx
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
