Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
FÖRSTA KAPITLET
grund af materialets beskaffenhet alldeles omöjligt. Som bevis för ofvan
framställda satser kan anföras, att icke mindre än c. 300 olika arbeten,
uppsatser och afhandlingar anföras i här föreliggande arbete.
Men för att nå ut öfver Wahlenbergs mera
topografiskt-växtgeo-grafiska behandling af ämnets grunddrag fordrades det äfven, att
vetenskapen själf skulle inom vissa af växtgeografiens grannvetenskaper göra
betydande framsteg. Detta gäller framförallt växtbiologien och geologien,
såväl den allmänna kvartärgeologien, som dess växtpaleontologiska gren.
Så har som bekant också under senare årtionden skett.
Af de skäl, som nu antydts, är det emellertid lätt att inse orsaken
till att med 1860-talet den florististiska forskningen inom Nordsverige i viss
o o
mån kom in i ett dödvatten. De ledande botanisterna vid våra
universitet kastade sig in på nya forskningsgrenar, det blef ej längre modernt
att syssla med speciell floristik, åtminstone för såvidt denna icke
behandlade kritiska släkten eller lägre växter, och de »oändliga växtlokallistorna»
voro ej så synnerligen väl sedda på de ställen, där botanisk litteratur
trycktes. Intresserade män fortsatte emellertid, oberoende af dagens mod,
materialinsamlandet, och bland de främsta af dem under 1860—1880-talet
äro att räkna S. Almquist, Fl. Behm, K. F. Dusén, V. F. Holm, P.
Olssön,1 C. Melander, L. M. Neuman m. fi.
Uppsvinget kom på slutet af 1880-talet från två olika sidor. Ragnar
Hult hade väckt intresset för registreringen af vegetationen och genom
sitt system för ståndortsanteckningar gifvit ett värdefullt medel för
komparativa vegetationsstudier. Den lefvande anden i denna registratur var
det möjligt att inblåsa genom att på de norrländska växtsamhällena
anlägga de allmänt biologiska synpunkter, som vid denna tid gjort sig
gällande i samband med att fysiologerna lämnade laboratoriets fyra väggar
och gåfvo sig ut i naturen. Det var särskildt de öartade förekomsterna af
längre i söder allmänt utbredda löfskogssamhällen, som väckte dessa våra
första ekologers stora intresse. De studier, som A. Y. grevillius åren
1894 och 1895 offentliggjorde öfver de jämtländska reliktformationerna med
Ulmus montana samt öfver andra nordsvenska växtsamhällen, skola alltid
1 Denna intresserade och i många afseenden högt förtjänte botanist har beklagligt
nog af sina lärjungar vid Östersunds läroverk mottagit en mängd uppgifter, som ingalunda
kunna anses vara pålitliga. Då han dessvärre i sina publikationer ej skiljt på hvad han
själf iakttagit och hvad andra meddelat, ha vi icke ansett oss kunna använda sådana
uppgifter, som ej från andra håll kunnat kontrolleras. I flertalet fall ha vi emellertid särskildt
anfört af Olssön för respektive lokaler angifna intressantare arter såsom ett
observan-dum för kommande forskare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
