Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HISTORIK
7
Sparsammare falla forskningarna inom Norrland söder härom, till dess vi
nå fram till det stora jämtländska fjällportområdet, genom hvilket vägarna
ned till Trondhjemsfjorden leda. På skilda vägar sökte sig
botanisterna tidigt hit; särskildt Areskutan och kringliggande trakter voro rika
fyndorter. Forskareraden började med C. J. Hartman (1813), fortsatte
med J. VV. Zetterstedt (1840), P. J. Beurling (1843), C. Lagerheim
(1843 ocl1 1844), G. L. Sjögren (1844 och 1846), R. W. Hartman (1850),
S. Almquist (1868 och 1873), medan Ströms vattudal redan 1858
besöktes af N. F. Ahlberg och E. A. Selberg. Inom de stora mellan
hufvud-lederna belägna delarna af landet ha de intressantare botaniska fynden
och öfverhufvudtaget det botaniska utforskandet till största delen skett
genom under längre tid inom respektive områden boende, intresserade
personer, vare sig nu dessa själf publicerat sina iakttagelser, lämnat dem till
andra eller nedlagt dem i allmänna eller enskilda herbarier. Mången gång
ha dock fynd af värde gått förlorade med finnarne själfva, deras
anteckningar eller herbarier. Däraf låta sig kanske förklara en del uppgifter —
exempelvis Calamintha acinos, Carcx glauca, Juncus effusus i Ume
lappmark enligt Hartmans flora — hvilkas ursprung numera synes vara
omöjligt att säkert fastställa.
Den inneboende blygsamheten i det svenska lynnet, fruktan för en
kanske någon gäng öfvermodig fackmannakritik, bristande förstånd bland
forskarne af facket att tacksamt tillvarataga uppgifter, som sedda hvar för
sig kanske äro af mindre betydelse, men som infogade i vetandets stora
mosaik väl fylla sin plats, se där orsakerna till att med säkerhet mången
värdefull iakttagelse gått förlorad. Dock har notisafdelningarna i våra
botaniska tidskrifter, framförallt den långa serien af Botaniska notiser,
räddat månget fynd af nu antydd art och böra alltjämt ihågkommas af
dem, som blott ha mera enstaka iakttagelser att meddela.
Då vi började utarbeta nu föreliggande studier och upprättade de
första utbredningskartorna, sågo vi tydligt nog, att vissa delar af landet
voro uppenbart vanlottade i de föreliggande tryckta källorna, och att det
därför gällde, att dels vi själfva i möjligaste mån kompletterade materialet,
dels att botanister intresserades att lämna fullständigaste möjliga
uppgifter. Det har lyckats öfver förväntan väl att få ett flertal bland de
största luckorna fyllda, och då vi nu ha att till våra talrika
korrespondenter framföra vårt hjärtliga tack, så är det med känslan af att på
mycket få undantag när ha mötts med det allra största tillmötesgående,
äfven då det gällt ett icke obetydligt arbete. Lönen för hjälpen ligger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
