Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DUN NORDSVENSKA FLORANS EKOLOGISKA HUFVUDGRUPPER ] 3
3. Mesofila tropofyter (en stor del af sydbergens arter samt
i södra Norrland en del af löfskogarnas arter).
4. Hydrofila tropofyter (några få kärr- och vattenväxter).
5. Hydrofyter (flertalet af på något djupare vatten lefvande arter).
De ekologiska hufvudtypernas geografiska fördelning och
betydelse.
A. F. W. Schimper har i sin »Pflanzengeographie auf physiologischer
Grundlage» lagt hufvudvikten på att söka utreda, hvilka delar af växtvärlden,
som inom respektive geografiska områden närmast motsvara de rådande
klimatiska förhållandena och hvilka, som intaga en mera underordnad plats
och för sin tillvaro ha att tacka lokalt verkande afvikande förhållanden.
De förra eller de i egentlig mening klimatiska växtsamhällena
sammansättas inom Nordsverige i allt väsentligt af nordiska xerofyter samt
nordiska xerofila tropofyter. Dessa äro fullkomligast tillpassade
för vårt klimat och våra markförhållanden, det är därför de,
som geografiskt sedt bilda hufvuddelen af vegetationen; de
vidsträckta barrskogarna och de otaliga myrarnas växttäcke.
Vi äga emellertid i Nordsverige äfven andra klimattyper. Skogslandets
torra och kalla klimat ersättes pä fjällsluttningarna delvis af ett fuktigt
och kallt. Där råder björkregionen, och i den utgöres floran väsentligen
af mesofila tropofyter med en svagare eller rikare inblandning af xerofila
tropofyter alltefter markbeskaffenhet och läge inom halföns bergstrakter.
An högre upp inom fjällregionens mycket kalla och torra klimat dominera
xerofyter med större eller mindre inblandning af xerofila tropofyter.
Se vi på de edafiska1 växtsamhällena blir bilden en annan. Den
största utbredningen äga de, som samlat sig kring de rinnande vattnen,
utmed hvars sidor alltid en smalare eller bredare markremsa finnes med
riklig grundvattenstillgång, vare sig detta står nära ytan eller träder fram
under form af källsprång eller dylikt. Äfven sjöarnas stränder äro i sin
mån liknande ståndorter. Alla de växtsamhällen, kända under ganska
skiftande namn, löfängar, bäckdalar, grankälar, lunddälder m. ff, i hvilka
de mesofila tropofyterna rikligare ingå, fordra dylika existensbetingelser
och ha i alla tider fordrat det. Vi kunna därför med full säkerhet säga.
1 Härmed förstås sådana på växtlifvet inverkande faktorer, som ej direkt ha samband
med klimatet utan med markens kemiska och fysiska egenskaper.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
