Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
detsamma är kanske ej ännu möjligt, men viktiga moment äro säkert, att
i den mullrika marken vattnet är lättare tillgängligt, att
salpeterbildningen och öfverhufvud uppkomsten af assimilerbara kväfveföreningar i
den bakterierika marken försiggår lifligare samt att äfven andra näringsämnen
frigöras i större omfattning än i mark med sur humus. De
näringsfysiologiska processerna kunna därför försiggå lifligare, och de under vegeta-
Fig. 6. I\artskissK visande utbredningen af Sceptrum carolinutn (stora kors) och Carex
capitata (stora punHi^er) i trakterna kring Dalarnes silurområde. Carex capitata är i
öfrigt inom Dalarne endast känd från en lokal vid Giljeån i Särna socken.
tionsperioden mera hydrofilt lefvande arterna ha därför större kraft och
förmåga att göra sig gällande mot de saktare arbetande xerofyterna.
Det kan möjligen anmärkas af någon mot hela detta resonemang,
att när man i kalktrakter undersöker den mark, hvari växternas rötter
helt eller hufvudsakligen lefva,, visar sig kalkhalten i de öfre marklagren
rätt ringa. I regeln fräser ej marken för syror, d. v. s. den har en kalkhalt
af i genomsnitt under 3 °/o. Härvid må emellertid beaktas, att bristande
kalkhalt i själfva marken till väsentlig del kan ersättas af grundvattnets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
