Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TOPOGRAFI OCH GEOLOGI I FÖRHALLANDE TILL VEGETATIONEN 4
märgling genom kalkhaltiga jordarter från silurområdena haft för vissa
delar af urbergsområdet. Detta gäller särskildt Ljungans och Indalsälfvens
mellan silurområdet och hafvet belägna dalgångar. Vi sakna ännu
detaljstudier angående kalkhaltens storlek och det märglade områdets
utsträckning äfvensom i hvad omfattning olikheter i detta afseende finnas mellan
moräner och hafsaflagringar, men ingen som försökt sätta sig in i dessa frågor
och som studerar ett antal af de kartor, som här publiceras öfver vissa
arters utbredning, kan undgå att finna det högst sannolikt, att den
jämförelsevis stora rikedomen på sydskandinaviska arter står i samband
med en afsevärd kalkhalt i marken. Hvarken norr eller söder härom
är artrikedomen ens i de stora dalgångarna motsvarande. Detta enligt
hvad preliminära undersökningar visa jämförelsevis kalkrika bälte har ock,
som senare utförligen visas, utgjort det stora föreningsbältet mellan de
invandringsströmmar, som rört sig utmed Skandinaviens bägge
kustområden upp mot halföns nordliga delar och som på det jämtländska
silurområdet starkt blandats med hvarandra.
Är sålunda kalkens inflytande i de allmänna dragen lätt att påvisa,
äfven när det gäller Nordsveriges flora, så är det däremot synnerligen
svårt att i detaljerna exakt visa, om hos oss verkligen finnas kalkbundna
och kalkskyende arter samt hvilken utbredning de äga. Jämför man
studierna öfver dessa ämnen på kontinenten, ja äfven i våra grannländer,
t. ex. af A. BLYTT och A. K. Cajander, samt hos oss, frågar man sig,
hvarför svenska forskares uppmärksamhet i så jämförelsevis ringa grad
varit riktad åt desamma. Det lider nog icke något tvifvel, att svaret
ligger däri, att detaljstudierna hos oss äro så ofantligt mycket svårare än
i länder, där hvarandra direkt närliggande kalkrika och ytterligt kalkfattiga
bergarter med en ringa jordbetäckning ofta af vittringsjord så att säga
inbjuda till en jämförelse. I Sverige där berggrunden öfver större delen
af landet är täckt af jordslag, som bildats genom ställförflyttning och
blandning af material, äro gränserna mellan kalkrik och kalkfattig mark
ytterst sällan skarpa, hvadan äfven florans olikhet blir mindre påfallande.
Blir en gång uppmärksamheten riktad på dessa frågor, torde dock detta
oaktadt kunna uppvisas många utbredningsförhållanden af intresse, som få
sin förklaring i nu afhandlad markbeskaffenhet.
Vi ha vid utförandet af föreliggande undersökningar haft
uppmärksamheten riktad på frågan och kunna för det skarpt markerade kalkrika
silurområdet i Dalarne för några arter påvisa en tydlig och klar
kalkbundenhet. Exempel äro Anemone hepatica, Anthyllis vulneraria, Arabis
Norrland. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
