Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För A, den öfversta, oftast jämnare delen af berget, hvilken i nu
ifrågavarande sammanhang har endast ringare intresse, torde ett lämpligt
namn i regeln vara platå.
För B eller den tvärbranta vägg, mot hvilken solstrålarna
samlas och hvilken ger ståndorten dess alldeles särskilda karaktär, ha
flera namn användts. Det äldsta oss bekanta inom den botaniska
litteraturen är stöt, brukadt af C. J. hartman 1814 (107, s. 61 och 64
noten) för lokalen vid Areskutan. Stöt tyckes också enligt Modin
(Härjedalens ortnamn och bygdesägner, Bidrag till kännedomen om de
svenska landsmålen och svenskt folklif, Bd 19, 1902, s. 219) vara ett
gammalt folknamn för ett fjäll med brant stupande sida af detta slag.
Fig. 7. Schematisk bild af ett sydberg. Jfr vidstående text.
Då ordet stöt inom gruftekniken fått en speciell betydelse — stötarna vid
Falu, Dannemora m. fl. grufvor äro de stora genom ras uppkomna
gruföppningarna — torde det, huru karaktäristiskt det i öfrigt kan vara,
här knappt böra upptagas. Ar 1831 använder Myrin (177, s. 192) för
samma begrepp ordet brådstupa, Kindberg senare (enl. 163, s. 330)
ättestupa (för Hunneberg), medan örtenblad 1893 - kallar det för
stalp, Gunnar Andersson 1902 (13, s. 133) för stup och S. Birger
1908 (43, s. 24) för hammare.
Stup torde vara mest användt i den botaniska litteraturen, sä under
formen bergstup af Alb. Nilsson och senast af A. holmgren. Det
i
gäller emellertid hvarje tvärbrant afsats, hvadan vi skulle vilja upptaga
det gamla folknamnet hammare1 för den tvärbranta delen af sydbergen.
Den från här föreliggande synpunkt viktigaste delen af sydbergen är
C. På den smala terassformiga markremsan invid själfva basep af
hammaren är det man träffar det artrika växtsamhället, det är där botanisten
1 Hammar- eller Hamraijället i Härjedalen synes ha fått sitt namn på grund af sina
hammare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
