Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
FJÄRDE KAPITLET
för floran kommer något att dröjas vid de alpina växter, som anträffats i
så många af sydbergen. Nu omtalade afsatser äro just de platser, som
dessa med förkärlek uppsöka. Anmärkningsvärdare är att dessa arter
äfven träffas på det tredje slag af växplatser sydbergen erbjuda, nämligen
de talrika stora block, hvilka, då hårdare bergarter bilda hammaren, i
stor mängd ligga stödda äfven i bergroten och i rasmarkens öfre delar
och som ofta erbjuda horisontala ytor för vegetationen. Särskildt i
fjälltrakterna, där nederbörden är rikligare, ser man ej sällan verkliga små
miniatyrträdgårdar på dylika block; här växa med förkärlek Arabis
hir-suta, A. thaliana, Arcnaria serpyllifolia, Geranium rpbertianum och
Poly-podium vulgäre} På urbergsområdet utgöres blockens flora hufvudsakligen
af xerofila mossor, lafvar och några få fanerogamer.
I hammarens sprickor träffas vanligast Asplenium viride, Cystoptcris
fragil/s, Festuca ovina, Lusala spicata, Polypodium vulgäre, Saxifraga
ni-valis, Sedum annuum, Silene rypestris och Woodsia ilvensis ß hyperborea.
Solljusets inflytande på flertalet af dessa arters förekomst framgår däraf,
att i allmänhet alla utom Cystopteris fragilis försvinna i de större eller
mindre grottliknande fördjupningar, som här och hvar uppstå genom blocks
utfallande ur hammaren. Detta äfven då tillräckligt vatten finnes.
Nu beskrifna förhållanden medföra, att i sydbergens bergrot
vegetationen nästan aldrig blir fullt sluten, utan ljus, mark- och
vattenförhållanden växla ofta från meter till meter. Just dessa så starkt varierande yttre
förhållanden gör det möjligt för ekologiskt så olikartade växter, som vi
nedan skola lära känna från dessa ståndorter, att existera i ordets egentliga
mening sida vid sida.
En utomordentligt viktig indirekt betydelse har rasmarken. I det
vida öfvervägande antalet sydberg utgöres, som nyss framhölls, hammaren
af hårda bergarter, hvilka aflossa stora block -— ej sällan flera
kubikmeter — från sin sida. Dessa störta ned från branten och så småningom
har en så betydande rasmark uppbyggts nedanför många af sydbergen,
att man förvånar sig öfver att den korta tidsperioden efter istiden kan ha
räckt till härför. Ett direkt exempel pä huru pass fort rasmarkbildningen
under gynnsamma förhållanden kan ske finner man i följande ord af L.
DAHLSTEDT angående Klitthälla, ett sydberg inom Vilhelmina s:n, där
alm träffats (272, s. 46). »Ärligen under snösmältningen nedrasa stenmassor
1 Hvilket inflytande luftfuktigheten i dessa trakter måste utöfva på växternas
utbredning framgår äfven af att Birger iakttagit Eriophorum vaginatum lefvande å ett torftak
å fäbovall i Rutfjällens björkiegion. Arten hade uppenbarligen länge triits där.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
