Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SYDBERGENS NATURFÖRHALLANDEN 6 £
sistnämnda fallet. Beklagligtvis ha hvarken vi eller andra varit i tillfälle
att låta utföra analyser af vatten från sydbergen, hvarigenom denna
förmodan kunde ha pröfvats.
Vindskydd, insolation och värmeförhållanden.
I norra Sverige härska sydvästvindar med dragning åt syd,1 hvilka
ju i allmänhet bringa värme och fuktighet, men en icke ringa procent
utgöres af andra vindar, framförallt den för växtlifvet ogynnsamma
nordvästen. Mot denna och nordan äro sydbergen skyddade till icke ringa
nytta för vegetationen. På förvintern sopar nordvästen vanligen ned
afse-värda snömassor i bergroten, enligt hvad ortbefolkningen för flera af dessa
berg berättat. Snön skyddar emellertid för vinterns torra, uttorkande
nordvindar, och den tidigt pä våren smältande snön genomvattnar
grundligt marken till gagn för den uppspirande vegetationen.
Sydbergens klimatiskt största förmån framför alla andra ståndorter
är dock den stora värmemängd, som på grund af den starka
insolationen kommer dem till godo. Solstrålarna infalla under lång
tid af dagen i vida gynnsammare vinkel än på jämn mark, hammaren
uppvärmes starkt och utstrålar under natten stora värmemängder, väl
hufvudorsaken till att sydbergen äro så allmänt kända för sin frostfrihet:,2
att befolkningen, då de ligga i byggdens närhet, mångenstädes där röjt
sig sina potatisåkrar (Funäsdalsberget, Tännäsberget, fig. 13, Medskogs
berget och Ljungdalsberget, alla i Härjedalen).3
Det vore naturligen af största intresse och vikt att genom direkta
observationer ha fastställt såväl temperaturerna under sommaren i typiska
sydberg som ock att ha jämförande observationer mellan dessa och i
öfrigt motsvarade platser i dalbottnarna. Sedan länge ha vi planlagt
anställande af parallellöpande observationer med termograf under lämplig tid
af sommaren, men svårigheten att erhålla den instrumentella utrustningen
1 Angående vindförhållandena i Sverige, jfr. H. E. Hamberg i J. F. Nyström,
Sveriges geografi, s. 131.
2 Detta får naturligen icke sammanblandas med det af Holmgren från flera sydberg
där almen anträffats omtalade förhållandet att skotten »frusit», hvilket beror på att
värmemängden under hela vegetationsperioden icke varit stor nog att mogna veden, hvadan
de delar af skotten, som ej varit tillräckligt förvedade, under vintern uttorkat och dött.
3 Från Pite lappmark berättar S. Birger om liknande odlingar, som dock icke
ligga i något egentligt sydberg (47, s. 264). — Jfr äfven Birger (46) och för Dalarne
Kellgren (147).
Norrland. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
