Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 oo
FEMTE KAPITLET
pass på 508 och c. 660 m., som nu långt in i Norge utgöra vattendelaren
för Hotagens vattenområde, ha tillsamman anträffats 23 arter, således fyra
färre än innanför det djupare Tunsjöpasset. Till de nyss uppräknade ha
i de beskrifna sydbergen blott kommit Blechnum spicant (i Oldklumpen)
och den i sydligare berg vanliga Convallaria polygonatum. Blechnum
finnes emellertid äfven i Frostvikens s:n vid Jormlien. Att Circæa alpina
saknas utmed Ströms vattendal är väl snarast skenbart och mera
beroende på en tillfällighet vid undersökningarna; här är denna i öfrigt inom
Nordsverige mycket sällsynta art endast funnen i Skärvångsberget. De
som saknas inom detta dalstråk äro Bctula verrucosa, Anthyllis, Arabis
thaliana, Ar enaria trinervia, Asplenium septentrionale, Campanula latifolia
och Carex digitata.
Mellersta och södra Jämtlands sydberg. Det låga parti af
fjällkedjan, som löper fram utmed riksgränsen, är genom djupt nedskurna
dalar uppdeladt i skilda partier med högst invecklade passförhållanden,
hvilka äro mycket svåra att utreda, då passhöjder uppenbarligen aldrig
beaktas vid de topografiska mätningarna. Dalgångarna äro emellertid att
föra till 3 hufvudgrupper, hvilkas pass kunna betecknas såsom a)
Torrö-passen b) Skalstugupasset med dess grenar samt c) Storlienpasset.
Torröpassen äro två, det ena ledande från Trondhjemsfjordens norra
gren öfver Stenkjær (257 m.) och Fjeldtjärn (498 m.) till vattendelaren, enligt
G. frödin på 485 m., samt öfver sjöarna Gröningen (473 m.), Holdern
(444 m.), Torrön (411 m.) till Kallsjön (381 m.) och fram till Liten (318 m.)
på silurområdet. Den andra något nordligare vägen leder öfver
Seisjö-myren (281 m.) och Vivand-Fisklösa (534 m.) till vattendelaren på ungefär
560 m. och sedan öfver Langvandet (531 m.) och Holdern (444 m.) ned
till Torrön och Kallsjön. Denna Torröväg synes ha spelat en mycket
underordnad roll vid växtsp rid ningen till mellersta Jämtland, då man
jämför den med de dalar, som leda rakt västerut ned till Värdalen och
Trond-hjemsfjorden. De enda fynd, som föreligga, äro Sedum annuum vid
Lång-sjöskutan och Anemone nemorosa vid Ytteräng i Kalls s:n, båda likvisst
enligt P. olssons uppgifter. Hvitsippans förekomst kan dock lika väl
hänföras till invandring från Värdalen. Framtida undersökningar komma
nog att något utfylla fyndlistan, men redan nu kan man säga, att
Torrö-vägen varit af föga vikt.
En öfversikt af de invecklade passförhållandena frän Värdalen till
silurslätten i Indalsälfvens dalgång ofvan Storsjön vinnes bäst genom några
siffror. Det finnes en nordlig led öfver Helgaåns dal i Norge till Anjan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
