Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SYDBERGENS FLORA OCH VEGETATION I O I
och Ranklefven, Cerastium alpinum och Woodsia ilvensis ß hyperborea i det
sistnämnda och Öberget, Lycopodium alpinum, Saxifraga cæspitosa, S.
nivalis, Asplenium viride i Ranklefven, Po a ccesia i Dysjökallen och
Getberget, hvilket senare äfven hyser Sagina saxatilis, medan Saussurea
anträffats i Snöberg.
Det bör beaktas, att en dylik anhopning af fjällarterna inom en viss
trakts hvarandra nära liggande berg och ofta med samma art i tvänne
berg, tyder på en mera allmängiltig orsak. Närmast är då att tänka på,
att man skulle ha en gammal reliktkoloni här. Tänkas kan ju ock att, i
denna nära isdelaren belägna trakt med ovanligt starkt kuperad topografi,
tidigt nog en nunatakkgrupp framsmält ur isen. Till denna har sedan från
det 70 —100 km. aflägsna, af fjällväxter besatta issjölandet väster om
inlands-isrästen spridt sig ett flertal fjällväxter, som än i dag delvis äro bevarade
i traktens berg. Skulle denna hypotes vara riktig, kan man ha utsikt att
i bottenlagren i högt liggande torfmossar mellan bergen finna en fossil
fjällflora.
Till sist må äfven erinras därom, att i kustområdets 16 berg fjällarter
icke anträffats i mera än ett, Skuleberget i Ångermanland; således
visserligen ett af de nordligaste, men ett berg beläget ute vid själfva den nuvarande
kustranden. Långt fram i den geologiska tiden har detta berg varit en
ö eller en tämligen isolerad halfö. Här äro funna Asplenium viride,
Saxifraga cæspitosa och Viscaria alpina, Det synes icke vara möjligt, att med
fog tolka denna förekomst som en reliktlokal, ty med de geologiska och
växtpaleontologiska forskningarnes nuvarande resultat har man icke rätt
antaga, att dessa trakter efter istiden hyst en ren fjällflora. Den
sannolikaste tydningen måste därför åtminstone för närvarande vara, att sporer,
respektive frön, på ena ellet andra sättet spridts hit under den tid, då en
skogsvegetation redan tagit dessa trakter i besittning.
Genom kulturen till sydbergen spridda arter.
Med den uppdelning af sydbergsfloran, som här försökts, hade det
naturligen varit mest konsekvent att söka hänföra de arter, som
tilläfventyrs på ena eller andra sättet genom människans förmedling kunna ha
inkommit i sydbergen, till de stora klimatiska hufvudgrupperna, alldenstund
ju äfven dessa arter ha sina bestämda värmefordringar, hvilka borde låta
dem inrangeras under någon af de i det föregående behandlade
hufvudgrupperna. Att vi detta oaktadt samla dem i en särskild grupp beror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
