Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 oo
FEMTE KAPITLET
Nordiska arter [-Sydskandinaviska-] {+Sydskan- dinaviska arter Fjäll-+} arter [-Fjäll-arter-] Öfriga arter Summa o/o af hela
antalet
Träd................ 8 7 — — IS 3
Buskar............... 7 7 - II 25 6
Ris................. 14 — 11 3 28 6
Orter och gräs........... 110 103 63 102 378 85
Däraf fleråriga örter....... 78 77 47 58 260 56
» » gräs och halfgräs 31 9 16 21 77 16
» ett och tvååriga örter och gräs i 17 — 23 41 9
Summa arter 139 117 74 116 446 —
För att fullt förstå innebörden af dessa siffror hade det naturligen
varit önskvärdt, att de kunnat sammanställas med motsvarande siffror för
hela området. Detta är emellertid för tillfället omöjligt. Af desamma
framgår emellertid, att de fleråriga tropofila örterna och gräsen, tillsamman
72 °/o af hela floran, utan jämförelse äro vegetationens viktigaste artelement.
Af intresse är emellertid äfven det höga talet för hapaxanter, d. v. s. ett
eller tvååriga, endast en gång blommande arter, som den sydskandinaviska
artgruppen visar. Det är ett af flera författare påvisadt drag, att denna
typ i stort sedt i vår zon aftager mot norr. Detta beror därpå att
vegetationsperioden blir för kort för att dessa växter skola hinna fullt utveckla
sig och sätta frön. I Nordsverige torde sydbergen vara de ojämförligt
rikaste af alla naturliga ståndorter på annueller och bienner. Till de 16
sydskandinaviska sluta sig nämligen 17 arter, som vi upptagit under
kulturelement samt 5 af dem, om hvilkas placering vi ej kunna bestämdt yttra
oss. Det synes möjligt, att Norrlands ogräsflora sådan vi se den å åkrar
och i kulturgränsens växtsamhällen i viss mån rekryterats ur sydbergen.
Vi ha förut påpekat, att man kan ifrågasätta, om ej Crepis tcctorum är ett
exempel härpå. Ett annat är nog Galeopsis bifida, en af sydbergens
vanligaste arter.
Själfva kärnan i sydbergsfloran utgöres otvifvelaktigt af de perenna,
mesofila tropofyterna af nordisk typ, som äro så vanliga, och om hvilka
s. 98 talats. Kring dem sluter sig på likartadt sätt organiserade
sydskandinaviska arter, såväl träd som buskar och örter. De säregna förhållanden,
som råda och som göra att öppen mark i någon omfattning alltid finnes,
göra, att de fria rummen inom ståndorten kunna fyllas af sydskandinaviska
annueller och alpina arter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>