Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
Först under den nordiska tallflorans tid blef en stor grupp af
sydbergen isfri. Hit äro att räkna de artrika bergen kring Kvikkjokk på
is-delarens västra samt de icke mindre intressanta bergen kring Hornafvan
på dess östra sida, vidare Kyrkberget vid Storuman, SkikkisjÖberget vid
Vojmsjön, Tåsjöberget samt bergen vid Storsjön äfvensom Ulfberget och
Nolåsen i Härjedalen.
Den fossila floran i kalktufferna visar med säkerhet, att den tidigaste
fl oran i dessa sydberg måste ha utgjorts .af nordiska arter, uppblandade
med större eller mindre antal fjällarter. De nordiska arterna böra vid
denna tid ha varit ungefär desamma som i våra dagar, i det att såväl de
mera mesofila arterna, sannolikt till stor del invandrare från väster, som
de mera xerofila, ursprungligen invandrade utmed de baltiska kusterna,
hunnit uppsöka de ståndorter, som för respektive arter voro mest
tilltalande. Somliga, nämligen de mest fuktighetsfordrande, lämnade dock
aldrig fjälldalarna eller ha åtminstone icke vunnit någon allmännare
utbredning i de östra skogsområdena. En rad exempel på sådana arter äro
de s. 99 något behandlade arter, som i hufvudsak äro bundna till våra
dagars björkregion i fjällen.
Den skandinaviska värmetiden eller, som den för
Nordskandinavien äfven kunde kallas, den sydskandinaviska tallflorans tid, utgör det
4:de stora skedet i dess floras historia.
På redan s. 138 angifna grunder vill det synas, som om medan
isen ännu kvarlåg i det nordligare Lappland, de nuvarande
värmeförhållandena icke blott uppnåtts utan äfven öfverskridits. Säkert är under alla
omständigheter, att denna förbättring af klimatet fortsattes och följdes af
ett skede högst afsevärdt mycket varmare än vår egen tid. Då denna
värmetid stod på sin höjdpunkt var, enligt hvad Gunnar andersson
stödd på en ingående undersökning af hasselns nuvarande och forna
förekomst funnit, vegetationsperiodens temperatur ungefär 2,5° C. högre än
nu. Bevisen för denna värmetids tillvaro hämtas dels från förekomsten af
en del arter, fordrande högre temperatur än den nu i allmänhet i
Nordsverige rådande, å särdeles gynnade ståndorter, framför allt de här
beskrifna sydbergen, dels också från fossilfynden. Det är ej här vår mening
att utförligare ingå på dessa senare, utan få vi beträffande dem hänvisa
till redan utgifna sammanfattande arbeten; jfr 22, 229.
En enda lokal torde dock vara skäl i korthet omnämna, nämligen
Ragunda, alldenstund inom samma aflagring G. De Geers för hela den
här brukade tidräkningen grundläggande tidsbestämning är utförd, hvadan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
