Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUFVUDDRAGEN I DEN NORDSKANDINAVISKA FLORANS HISTORIA
’163
a) I fjordlera ungefär 600 år yngre än aftappningsåret för
Central-jämtska issjön har funnits tall och björk.
b) Ett par århundraden efter det Ragundasjön uppstått, i lager
bildade mellan år 1275—1350 efter ofvan nämnda aftappningsår, finnes endast
en rent nordisk tallflora, i hvilken dock äfven är funnen Betula verrucosa,
såsom förut framhållits stående på öfvergången mellan nordiska och
sydskandinaviska arter.
c) I lager bildade 1800—1900 år efter nämnda tidpunkt uppträder
tidigast Ulmus montana. Den blir allt vanligare och vanligare under de
följande århundradena och 2300 — 2400 år från nyssnämnda utgångspunkt
för tidräkningen synes floran ha varit så rik på sydskandinaviska arter,
som den öfverhufvud blir. Då funnos utom alm äfven hassel och Stachys
silvatica.
d) Nu citerade förf. ha lika litet som Gunnar Andersson kunnat
finna några spår af gran i Ragunda-lagerföljden.
e) Tiden för klimatförsämringens inträde är omöjlig att vid Ragunda
fastställa, sannolikt beroende på att sjön vid denna tid redan varit fylld
af sediment, möjligen också på att i öfre delen af lagerföljden inlagrade
växtlämningar redan äro förstörda.
Enligt dessa undersökningar skulle almen ha invandrat till östra
Jämtland för minst något mera än 5,000 år sedan och klimatoptimet ha
inträdt för minst 4,500 år sedan. Huru många århundraden längre de
nämnda tidrymderna kunna vara, är ännu omöjligt att med säkerhet säga.
Att tiden varit så särdeles mycket längre är af flera skäl föga sannolikt;
mera än ett årtusende till torde det svårligen kunna röra sig om.
Sammanställer man ofvanstående synes, att åtminstone 1,100 år
måste ha förflutit från det isen lämnade Ragunda och till dess landet
höjt sig så mycket att Ragundasjön bildades. Vid denna tid och under
åtskilliga århundraden därefter härskade uppenbarligen den nordiska
tall-floran obestridt. Först efter en ganska afsevärd ytterligare tidrymd, för i
rundt tal något mera än sex årtusenden sedan, började de växtarter, som
ånge värmetidens tillvaro uppträda därstädes. I anslutning till dessa ord
om Ragundaprofilerna synes det lämpligt att söka utreda värmetidens
längd i år räknadt och tiden för dess början och slut.
Värmetidens längd och datering. Af alla kända fakta att döma,
vill det synas, som om värmetiden hade sin orsak i förhållanden af
mera allmän klimatologisk art. Detta å sin sida talar afgjordt för att
den ej inträdde med ens på några få år eller på samma plötsliga sätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
