Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLORANS SPRIDNINGSVÄGAR TILL OCH INOM NORDSVERIGE ’177
norra kust eller möjligen tvärs öfver hafvet. För att säkert
bedöma, huru denna skett och hvilken betydelse den haft, fordras ingående
jämförande studier öfver arternas utbredning i Finland. Sådana ha legat
utom ramen för denna framställning. Vi måste därför nöja oss med att
hänvisa till hvad som ofvan s. 152 blifvit sagdt om invandringen från öster
under den klimatiska nutiden. För de sydskandinaviska arterna, som
utgjort hufvudföremålet för denna studie, synes invandring öfver Finland
ha spelat en mycket underordnad roll.
Den atlantiska invandringsvägcn. Då växtarterna från
Sydsverige utbredde sig norrut, synas de högre partier af landet, som möta
norr om mellansvenska låglandet och de stora sjöarna, ha föranledt många
att följa dels en östlig led genom Västmanland och Uppland norrut till
Norrlands kusttrakter, dels en västlig längs Norges kuster så långt mot
norr, som deras ekologi tillät. Om den vandringsström, som utbredde sig
utmed Bottenhafvets kuster, har ofvan varit tal, om den som följde Norges
västkust, skola vi nu något orda. En och annan art följde endast denna
västra vandringsväg.
Att ge en öfversikt af huru ett ganska stort antal särskildt bland de
sydskandinaviska arterna har utbredt sig inom mellersta och norra
Skandinaviens kusttrakter, äg’nar sig särdeles väl vidstående karta (fig. 22) öfver
Blechnum spicant. Oaktadt denna arts stora spridningsmöjligheter, tack
vare dess lätta sporer, ser man dock, huru lagbunden dess utbredning är.
Samma väg som Blechnum utmed den Skandinaviska halföns västkust har,
som vi redan veta, ett stort antal arter följt. De vida, bördiga trakterna
kring Trondhjemsfjorden blefvo liksom en samlingspunkt för denna flora,
men ej få arter spridde sig vidare utmed kusten norrut ända upp i
Nordland och Finnmarken. Liksom vi nyss sågo, att fallet var med de
arter, som funnit sin utbredningsbas utmed Bottenhafvets kuster, så trängde
äfven många af dem, som utmed Atlanterkusten nått till det nordliga
Norge, in utmed fjordarna och upp för dalarna. Vi ha redan kap. 6 sökt
visa, att många fjällväxter och nordiska arter med all sannolikhet på denna
väg tidigt nådde Issjölandet i västra Norrland. Säkrare och klarare kunna
vi än i dag utmed samma vägar spåra talrika sydskandinaviska arters
framträngande. Under den skandinaviska värmetiden fortsatte en del af
dem upp öfver fjällpassen och in bland Sveriges fjäll, där vi redan i kap.
5 ha gjort deras bekantskap i fjällens sydberg.
Oaktadt det ofantligt ökade arbetet, ha vi för att förstå dessa bergs
flora varit nödsakade att äfven utreda de arters förekomst i Norge norr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
