- Project Runeberg -  Den norrländska florans geografiska fördelning och invandringshistoria /
169

(1912) [MARC] Author: Gunnar Andersson, Selim Birger
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FLORANS SPRIDNINGSVÄGAR TILL OCH INOM NORDSVERIGE ’183

En utprägladt västskandinavisk utbredning ha äfven tvenne andra
arter, som i det föregående icke behandlats, men i detta sammanhang
lämpligen böra ihågkommas. Den ena är Narthecium ossifragum, den andra
Juncus squarrosus.

Den förra arten, ganska utbredd i västra Götaland upp till södra
Värmland och Närike,1 träffas allmänt utmed Norges kust från Kragerö
upp till södra Nordland och Tromsö amt. I Trondhjemsfjordens dalar
går den upp öfver skogsgränsen och in i Sverige, hvarest ett antal lokaler
äro kända från Jämtlands fjälltrakter. I Finland saknas den alldeles.

Juncus squarrosus har i Götaland en ungefär likartad utbredning som
förenämnda art, lefver utmed norska västkusten samt har från
Trondhjems-fjorclen äfvenledes spridt sig öfver gränsen till Sverige, hvarest den 1813
fanns af Hartman på Åreskutan och 1840 af zetterstedt på det
närbelägna Mullfjället. Hartman (108, s. 139) uppger den äfven som funnen
mellan Nordh i Norge och Frostviken i Jämtland.

Den andra af de förutnämnda utbredningstyperna utgöra de arter,
som på norska sidan äro så kustbundna, att de icke förmått nå upp,
åtminstone i våra dagar, ens till gränsen och än mindre spridts västerifrån
in i Sverige, där de däremot följt den bottniska invandringsströmmen och
vunnit en större eller mindre utbredning. Hit ha vi i första rummet att
räkna Myrica gale (fig. 1), i norra Norge endast funnen i själfva kustbandet
och på dess öar, vidare Impatiens noli tangere (kartan 24). Att de i våra
dagar utprägladt kustbundna Viburnum opjtlus och Vida silvatica under
värmetiden genom nu försvunna ståndorter stodo i förbindelse med det
svenska utbredningsområdet, är troligt om än icke säkert. Den senare artens
förekomst på en lokal (Tännäsberget) inom norra Härjedalen står med all
sannolikhet i samband med dess utbredning kring Trondhjemsfjorden.

Ha i flertalet fall växterna spridt sig längre mot norr utmed norska
västkusten än utmed svenska bottenhafskusten, är detta dock ingalunda
en undantagslös regel. Medan det i allmänhet kan sägas vara fallet med de
mesofila örtartade tropofyterna, bilda ett antal vedväxter ett
anmärkningsvärdt undantag. Till dem sluta sig också ett par sydskandinaviska mesofila
tropofyter {Convallaria polygonatum och Anemone hepatica) äfvensom
Cala-mintha acinos. Utaf träden och buskarna gå Bctula verrucosa och
Rham-nus frangula nordligast till Snaasen, Trondhjemfjordens fortsättning i
norr, den senare t. o. m. ännu någon mil längre, medan de i norra Sverige

1 Enligt Kellgren (146), hvilken dock icke anger någon växplats, skall arten vara
spridd inom öfre Dalarne. Ingen annan förf. uppger den dock härifrån.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:10:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/norrlflora/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free