Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅTTONDE KAPITLET.
De sydskandinaviska trädens och buskarnas
förekomst i Nordsverige.
De s. k. ädla löfträden och buskarterna ha, där de förekomma i
Norrland, sedan gammalt väckt icke blott botanisternas och de bokligt bildades
uppmärksamhet, utan äfven allmogen har ägt öppet öga för det märkliga
i de isolerade förekomsterna af »sydliga träslag», i öfrigt okända inom
trakten och ofta ej närmare till arten bestämda än att de äro »sällsynta».
För en stor del af Norrlands inbyggare ha ända in i sena tider jakt
och fiske spelat stor roll; under kringströfvandet härför liksom under
vandringarna till de ofta flera mil aflägsna fäbodarna eller naturliga
slåt-terängarna har norrlänningen kommit i nära kontakt med den natur, som
omger honom, och fått ögat skärpt för många dess detaljer. Huru bonden
flerstädes lagt märke till, hvilka klimatiskt gynnsamma lokaler sydbergen
äro, har redan omtalats; dit har han undan dalbottnarnas lurande
nattfroster förlagt sina potatistäppor.
Redan de första botanister, som färdades genom Norrland, berätta
också om fynd af sydländska träslag, hvilka satt befolkningens fantasi i
rörelse. Ett citat ur linnés dalaresa 1734 må belysa detta. »Vid Gullerås
by i Rättviks socken uti en äng står ett stort träd, som öfver hela landet
hålles för ett sällsamt och af ingen bekant species. Gemene man hade
om samma träd åtskilliga relationer. Somliga mena. att det skall allenast
o o
blomma vid åtskilliga ändringar i republiquen. Somliga sade, att näst fore
Kung Carl XII:tes död skulle det ha blommat 2:ne blommor, svarta och
hvita. De kalla det Halmträd i stället för Almträd (emedan de der å orten
bokstafven h prononcera i begynnelsen af orden, när de af vocali a
begynnas). — — — Vi reste för samma trä skull ur vägen vid Rättvik åt
Oresidan, endast att detsamma nogare beskåda. Det minsta barn visste,
hvar det stod. Vi fingo ock se det rara trädet, som var en ordinarie Lind.
Slutes häraf, huru Lindträd här oppe äro rare.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
