Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE SYn ".KANDINAVISKA TRÄDENS OCH BUSKARNAS FÖREKOMST I NORDSVERIGE i 189
Hur försiktig man måste vara att draga växtgeografiska slutsatser ur
ortnamn af nu ifrågavarande slag, belyses af ett par från J. Nordlander
(anf. st., s. 100) hämtade exempel. I Offerdals socken i Jämtland finnes
ett ställe Ekeberg, 1545 skrifvet Ekyæbergh, om hvilket sägnen i orten
berättar, att det skulle erhållit sitt namn af en ek, till hvilken vinden (!)
fört hit fröet. Under Hara i Sunne omtalas 1568 ett ödegods med namnet
Bökie, »hvilket utan tvifvel är det af trädet bok afledda substantivet böke
i fornsvenska bökeskogha, bokskog». Någon sannolikhet för att bok eller
ek någonsin skulle ha lefvet som vilda på nämnda lokaler finnes svårligen.
Fig. 26. Lindön i Torsångs socken i Dalarna med ett stort bestånd af lind.
De ädla löfträdens utrotande i Nordsverige.
Af det ofvan sagda har framgått, att de ädla löfträden särskildt på
sina utpostlokaler i hög grad väckt allmogens uppmärksamhet. Ofta har
detta blifvit ödesdigert för deras egen existens; flerstädes har människan
med vett och vilja utrotat t. o. m. de sista exemplaren särskildt af alm,
lind och lönn. En orsak härtill och kanske den främsta har varit, att de
ädla löfträdens ved erbjudit ett vida finare och lämpligare slöjdvirke än
de tongifvande träden i den norrländska skogen öfverhufvud.
Slutligen har väl också virkets sällsynthet i och för sig gjort det
begärligt. I Kårböle finnas ännu stolar i behåll, gjorda af lönnar, som hållit minst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
