- Project Runeberg -  Den norrländska florans geografiska fördelning och invandringshistoria /
177

(1912) [MARC] Author: Gunnar Andersson, Selim Birger
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

de syn ".kandinaviska trädens och buskarnas förekomst i nordsverige i 77

i något sydberg. Förklaringen härtill kan man söka däri, att de klimatiska
förhållandena, enligt hvad som ofvan utredts, äro särdeles gynnsamma å
reliktlokaler af nu ifrågavarande natur. En annan möjlig orsak finnes
emellertid också, nämligen att å reliktlokalerna lefva raser, som hunnit
mera tillpassa sig för det nordliga klimatet än de, som lefva i mellersta
och södra Sverige eller tilläfventyrs ännu sydligare, och som fått lämna
frön eller plantor vid de kulturförsök, som under senaste årtiondena
mångenstädes i Norrland företagits. I hvad mån endera eller bägge orsakerna
ha påverkat resultatet, är mycket svårt att afgöra, ej minst därför att äfven
från reliktlokalerna inplanterade individ ofta gått ut. Detta kan dock bero
på bristande omsorg vid planteringen eller också på för stark gödning under
kultur. Det senare är en faktor, som ÖRTENBLAD (272) med fog fäst
uppmärksamheten vid.

Att vissa trädarter, under i öfrigt gynnsamma förhållanden, vid odling
kunna trifvas långt utom sin nordgräns som vilda, visar boken (Fagus
silvatica). Dess nordligaste kända lokal som vild ligger hos oss vid
Vågsäter i Dalsland på 58° 28’ n. br.; ännu på 63° 50’ n. br., vid gården
Boleå i närheten af Umeå (Trädgårdsför. tidskr. 1880), låter den sig
dock-odla. Boken planteras äfven flerstädes i Ångermanland (32, s. 82), lefver
vid Nybo nära Sundsvall i Medelpad (68, s. 154) och trifves väl vid
Söderhamn (262, s. 32), äfvensom på flera andra platser i Hälsingland.

Hasseln, hvars nordligaste reliktlokal i vårt land är Billaberget i
Ångermanland 63° 20’ n. br., förmår fresta lifvet (40, s. 60), låt vara endast
som i m. hög steril buske, ännu vid Pajala 67° 13’ n. br. eller c. 500 km.
längre i NNO. Likaledes trifves den i vårt land endast i Skåne som vild
förekommande nafverlönnen, Acer campestre, väl och sätter (enligt
meddelande af direktör ENGBERG) moget frö vid Härnösand. De anförda
exemplen visa, huru litet förhållandena vid kultur öfverensstämma med dem,
som sätta de klimatiska gränserna för trädslagen i vildt tillstånd.

Ehuru det i detta arbete behandlade områdets sydgräns i stort sedt
sammanfaller med ekens nordgräns i vårt land, torde det likvisst icke vara
ur vägen att här med några ord beröra såväl ekens som askens förekomst
som vilda och odlade i Norrland och Dalarne.

Ek (Quercus robur).

Af gammalt brukar ekens gräns i östra Sverige sägas sammanfalla
med Dalälfven, och upp till nedre Dalälfven finnas i själfva verket de rester
af forna ekskogar, som bruka benämnas ekbackar, där trädet som vildt

Norrland. 12

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:10:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/norrlflora/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free