Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
NIONDE KAPITLET
Popilius tremula.
* Arabis hirsuta v. subalpestris
Ahlfv.,
Astragalus oroboides,
*Epilobium collinum,
sydsluttningen, sällsynt i
björkregionen,
*Epipactis latifolia v. violacea
(Dur. Dusq.), ganska
talrikt på rasmarken
nedanför den stora
kalkbranten på bergets sydsida
ofvan björkregionen,
*Erysimum hieraciifolium,
*Fragaria vesca,
Phegopteris robertiana,
*Sedum annuum,
*Silene rupestris,
*Viola rupestris.
Kring den på bergets östra och sydöstra sida framrinnande Ortojokk
träffas en af Torneträsktraktens rikaste växtlokaler. Såsom funna här (85)
förtjäna att anföras: Actæa spicata, antagligen v. erythrocarpa, *Anthyllis
vulneraria, Rubus idæus och Urtica dioica v. sondenii Simm.
3. Maivattjåkko. På norra sidan om Torneträsk, midt emot den
nuvarande stationen Stordalen, höjer sig brant ett fjäll, som å kartan fått
detta namn. Enligt sondén (237, s. 116) är detsamma identiskt med det
af fristedt (86, s. 22) 1852 besökta och i hans reseskildring i korthet
under namnet Vaivanlaki omtalade. Utförligare omnämnes detsamma af
Hägerström (137, s. 67) och Ekstrand (78, s. 194), hvilka 1880 besökte
platsen. Den senare, som skrifver namnet Vaivasenlaki, meddelar äfven
en värdefull redogörelse för mossfloran.
Få lokaler med en så yppig vegetation och rik flora torde vara kända
från det nordligaste Sverige.
Fjället är till större delen kält och sterilt med en ytterst torftig
vegetation (toppen när 1,338 m.), men den lägsta inom björkregionen
belägna delen, eller rättare höjderna nedom det egentliga fjället äro så
mycket mera gynnade af naturen. Björkregionen genomskäres af älfven
Vakkijokki samt flera bäckar. Yppiga björk- och hägglundar, i hvilka
träden nå en betydande storlek, täcka här marken och undervegetationen
når en ovanlig frodighet. Milium är ofta manshög". Gränsen mellan
denna af rik växtlighet täckta, enligt Fristedt af skiffer bildade mark
och den sterila fjällregionen utgöres af tvärstupande, ofta väl bevattnade
branter, i hvilka bland andra smultron i början af aug. 1880 stodo i
fullt blom.
Samtliga af de nämnda författarna anförda arterna må här
uppräknas för att ge en föreställning om växtsamhällets sammansättning och
artrikedom.
Betula odorata,
Primus padus,
Ribes rubrum,
Rubus idccus,
Salix caprea,
Sorbus aucuparia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
