Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 I O
NIONDE KAPITLET
Redan 1839 besökte ångström (269, s. 91 o. f.) hvad han kallar
Njunnats (äfven Njummats synes vara identiskt härmed), och 1844 lämnar
N. J. Andersson (25, s. 9) i sin skildring af Kvikkjokktraktens flora
utförliga artlistor. Af samme författares redogörelse (26, s. 16) för en
senare resa 1845 samma trakt framgår med full säkerhet, att de äldre
författarnas Njunnats är detsamma som generalstabskartans Nuionjes, ett
resultat till hvilket äfven slmmons (231, s. 94), ehuru med tvekan kommit.1
Ännu en gång (28, s. 111 och 122) omnämner N. J. andersson berget
och omtalar nya fynd.
Vid Tarrejokks smala, branta dal reser sig det 1,050 m. höga
fjället omkring 500 m. öfver dalbottnen. Den öfversta björkregionen
kläder rasmarkens nedre partier och just i dennas öfre gräns mot det
tvärbranta berget träffas åtskilliga af de arter, hvilka i detta sammanhang
särskildt äro af intresse. »Berget» — säger N. J. andersson — »närer
i sina tvärstupande södra branter (där Fragaria vesca, Arabis hirsuta,
Paris quadrifolia och Antliyllis vulneraria nå trädgränsen!) en ymnighet
af fjällväxter»; till dessa räknar han dock äfven Rosa cinnamonea.
Sluttningen säges delvis vara rikt bevattnad. På fjällets topp finnes en ytterst
utpräglad fjällflora: Salix polaris, Rhododendron, Campanida unifloram.fi.
I dalbottnen nedanför växa barrträd.
Andersson (25, s. 9) lämnar en ganska utförlig skildring af floran
på bergets olika delar, af hvilken det viktigaste här må anföras:
Lundarna vid bergets fot, hvilka bestå af Bcttda odorata, Prunus
padus, Alnus incana och Sa/iccs, visa en synnerligt yppig vegetation med
följande arter:
Populus tremula,
Salix arbuscula,
» caprea,
» depressa,
» glauca,
» hastata,
» lanata,
» lapponum,
» pentandra,
» phylicifolia,
Antennaria alpina,
A conitum septentrionale,
Actcea spicata,
A ngelica archangelica,
Arabis alpina,
Aslragalus alpinus,
Cirsium heterophyllum,
Epilobium angustitolium,
Erigeron elongatus,
Gnaphalium norvegicum,
Genliana nivalis,
Geranium silvaticum,
Linnæa borealis,
Melampyrum sp.,
Melandrium rubrum,
Milium effusum,
Mulgedium alpinum,
Myosotis silvatica,
Onoclea struthiopteris,
Orchis maculala,
Paris quadrifolia,
Pedicularis lapponica,
Saussurea alpina,
Sceptrum carolinum,
Spiræa ulmaria,
Stellaria nemorum,
» longifolia,
Tofieldia palustris,
Trollius europæus,
Valeriana officinalis,
Viola suecica.
1 Att namnet N]uonjes ofta återfinnes på lappländska berg, uppgifves (af »E. O. N.»
i Sv. Turistför. årsskr. 1890, s. 60) bero på att namnet på lappska »betecknar ett
utskjutande hörn eller ändan af ett annat därmed sammanhängande större hufvudberg.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
