Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 I O
NIONDE KAPITLET
Aira ccespitosa,
» flexuosa,
A ngelica archangelica.
» silvestris,
Anthoxanthum odoralum,
Athyrium filix femina,
Campanula rotundifolia,
Carex alpina,
» atrata,
Cerastium alpinum,
» vulg. *alpestre,
Convallaria verticillata,
Crepis paludosa,
Cystopteris fragilis,
Epilobium angustifolium,
* » collinum,
» homemanni,
* » montanum,
Erigeron elongatus,
*Erysimum hieraciifolium,
Festuca ovina.
*Fragaria vesca,
*Galeopsis bifida,
Gentiana nivalis,
Geranium silvaticum,
Geum rivale,
Gnaphalium norvegicum,
Luzula spicata,
Melampyrum pratense,
Melandrium rubrum,
Melica nu tans,
M ilium effusum,
Myosotis silv. ß alpesiris,
Onoclea struthiopteris,
Paris quadrifolia,
Phegopteris alpestris,
» dryopteris,
» polypodioides,
Poa alpina,
» pratensis,
» serotina,
Polygonum viviparum,
Polystichum filix mas,
» spinulos. p dilatatum,
Ranunculus acris,
Rhodiola rosea,
Rubus saxatilis,
Salix herbacea,
Saussurea alpina,
Saxifraga nivalis,
» stellaris,
Sceptrum carolinum,
*Silene rupestris,
Spiræa ulmaria,
*Stachys silvatica,
Stellaria graminea,
» nemorum,
Trilicum caninum,
Trollius europceus,
Ur ti ca dioica,
Valeriana sambucifolia,
Viola biflora,
» montana.
15. Laxfjället i Tärna kapellag. På nordvästra sidan af sjön
Gäuta-jaure ligger det 824 m. höga Laxfjället, på hvars sydsida den lilla byn
Tärna är belägen. Endast fjällets allra öfversta del når ofvan trädgränsen.
I öfrigt är fjället från Gäutajures yta, 438 m. ö. h., klädt med reslig
björkskog med en här och hvar riklig inblandning af gran. På den del af
berget, som ligger vid sjöns västligaste del ofvanför den nya kyrkan, finnas
tvärbranta hammare mot söder med nedanför liggande rasmark. Denna
växplats, som i sin helhet ligger under grangränsen, hyser den nedan
förtecknade rika floran. Här och hvar sipprar vattnet fram ur springor i
berget. Berggrunden synes, af den s. 204 omtalade geologiska kartan att
döma, vara sparagmit genomsatt af granit.
Växtlokaler från berget anföras i olika upplagor af Hartmans flora,
hvarjämte floran särskildt i bergets fjällregion omtalas af g. Halldin
(101, s. 71 o. f.). Sommaren 1902 besöktes bergets nedre delar af gunnar
Andersson, och 1908 företogs en utförligare undersökning af Selim
Birger, hvarvid den intressanta bergrotslokalen första gången undersöktes.
Under dennas hamrar vidtar en starkt sluttande rasmark, mellan hvars
stora block skogen i allmänhet ej kunnat vinna fast fot. Denna rasmark
betäckes till stor del af en ofta manshög vegetation, som hufvudsakligen
består af Aconitum septentrionale, Epilobium angustifolium samt Mulgcdium
alpinum med här och hvar inblandade storväxta örter och gräs, såsom
Actæa spicata, Angelica archangelica, Athyrium filix femina, Cirsium hete-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
