Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 I O NIONDE kapitlet
väggen i väldiga, branta, men tillgängliga afsatser; mot söder sluttar det,
mindre stupande, ned mot en bäckdal; mot väster äro branterna ännu
mindre och mot norr försvinner det hastigt under den nog högt belägna
Skuluskogens1 myrmarker. I växtligt hänseende äro de södra, västra och
norra sidorna af berget icke af synnerlig märkvärdighet, antingen täckta
af barrskogar eller, som fallet är på en del af södra sidan, nästan utan alla
växter. Den östra sidan har däremot en för denna trakt så mycket
märkligare rikedom af sällsyntheter, till största delen samlade på den punkt,
där den ofvannämnda, branta sluttningen eller bergets fot öfvergår i den
vertikala väggen. Af löfbuskar — ty träd kan väl ingen af dem här
kallas — står här i främsta rummet lönnen (Acer platanoidesj, som i stora
grupper omkransar större delen af väggen och skänker den en för denna
allvarliga natur ovanligt ljusgrön färgläggning. Den når vanligen storleken
af mellersta Sveriges fläderbuske. Öfriga buskarter förekomma mera
enstaka och äro: Lonicerä xylosteum, Tilia parvifolia, Ribes alpi?ium, Rosa
canina, Corylus avellana samt några andra för denna flora ej ovanliga,
såsom Prunus padus. I trädform förekomma här endast Sorbus aucuparia,
Popilius tremula, Betula glutinosa, Alnus incana, A. barbata, Abies excelsa
och Pinus silvestris. — — — Bland växter på den skoglösa toppen är
endast Viscaria alpina anmärkningsvärd.»
På anmodan af gunnar andersson (13, s. 24) besökte Th.
Örten-blad 1901 Skuleberget. Han beskrifver utförligt särskildt hasselns
förekomst (endast en enda buske, gammal och föga lifskraftig, anträffades,
flera sådana lära dock finnas på sydsidan), fann flera nya arter samt
bestämde bergrotens h. ö. h. till c. 110 m.
Nedanstående lista torde väl så godt som helt och hållet utgöras af
arter från den ofvan omtalade bergroten och hammaren samt rasmarken.
I allt äro 52 arter förtecknade.2
’"A cer platanoides,
Alnus incana,
» glutinosa X incana,
Betula odorata,
*Corylus avellana,
’"Lonicerä xylosteum,
Populus tremula,
Picea excelsa,
Pinus silvestris,
Prunus padui,
* Ribes alpinum.
~’Rosa canina,
Rubus idæus,
Sorbus aucuparia,
* Tilia europæa,
*Ulmus montana,
*Viburnum opulus.
*Anemone hepatica,
* Arabis liirsuta,
* » thaliana,
*A splenium septentrionale,
» trichomanes,
1 Zetterstedt (267, s. 39) uppgifver, att Anevione hepatica finnes äfven här.
- P. Olssön (203, s. 40) änger äfven Juncus trißdus, en uppgift, som torde behöfva
ytterligare bekräftelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
