Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med fantasifulla teckningar av Hans Tegner och allra främst
den vackra upplaga, där Vilhelm Pedersens med sagorna
mest överensstämmande naiva och poetiska teckningar
återgivas i faksimile.
Tack vare att Karl Wåhlin under flera år arbetade på
P. A. Norstedt & Söners litterära avdelning under 1880-talets
slut och 90-talets början, fick Norstedts genom denna svenska
kulturkraft den första årgången av Skandinaviens förnämsta
tidskrift »Ord och bild» på sitt förlag. Svårigheten att kunna
med full frihet välja medarbetare gjorde, att redaktören och
tidskriften icke kunde kvarstanna på förlaget, vilket endast
har förlagt årgången 1892.
Bland förlagsartiklar, som varit inbringande och i hög grad
intresserade allmänheten, märkes den sedan 1897 utgivna
»Almanack för alla», tillkommen på förslag av den initiativrike
Gustaf Asbrink, som själv redigerade första årgången och från
1893 till 1897 var anställd på firmans litterära avdelning.
Är 1902 skaffade sig firman avgörande inflytande i
Centraltryckeriet. De följande åren blev denna anstalt helt och
hållet Norstedts egendom. Centraltiyckeriet försåldes sedan
1913. Det var den mest lyckade affär, som någonsin gjorts av
P. A. Norstedt & Söner. I december 1903 erhöll P. A.
Norstedt & Söner aktiemajoriteten i Iduns tryckeri.
Ett nederlag och ett stort sådant led P. A. Norstedt &
Söner, då våren 1904 almanacksarrendet blev föremål för en
tävlan mellan P. A. Norstedt & Söner, Almqvist & Wiksells
tryckeriaktiebolag i Uppsala samt kassadirektören i
Aftonbladet, ingenjör Arvid Sohlman. Resultatet blev, att P. A.
Norstedt & Söner, som från början tryckt almanackan och
de sista åren betalat 94,000 kronor årligen till
Vetenskapsakademien för detta arrende, gick miste om denna
inbringande affär, efter att i åttio år, d. v. s. under hela sin
tillvaro, ha utgivit densamma. Den våldsamma energi och den
hänsynslösa kraft Norstedts chef satt in på denna sak, hade
24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>