Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ordlæra - Eigenskapsordi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
endar i sume maalføre paa a: den stora stova; det stora
huset. Soleis ogso i nokre landsmaalsbøker, helst eldre.
Merkn. 2. Dei ordi som er umrødde i § 57, 4, vert
ogso samandregne i desse formerne; liten i bundi form litle.
§ 60. Sume eigenskapsord hev alltid same
formi. Soleis alle ord paa —ande (sjaaande,
truande), einstaka, jamstroka, manglida, sjølvvita;
dessutan: fagna, grepa o. s. fr. Like eins partisip
paa a: steinen er kasta, og: steinarne er kasta.
Likningsformer eller gradformer.
§ 61. Av vanlege eigenskapsord vert det laga
nye som hev same grunntydningi, men nemner
eigenskapen i ein høgre eller i den høgste grad.
Dette formskifte hjaa eigenskapsordet kallar me
gradbøygning (komparasjon): rik, rikare, rikast.
Upphavsformi kallar me grunnform (positiv), rik;
den andre formi heiter høgregrad (komparativ),
rikare; den tridje nemner me høgstegrad
(superlativ), rikast.
§ 62. Dei fleste eigenskapsordi legg i
høgregraden —are og i høgstegraden —ast (eller —aste)
til grunnformi:
| Grunnform. | Høgregrad. | Høgstegrad. |
| lett | lettare | lettast el. lettaste |
| tru | truare | truast |
| varleg | varlegare | varlegast |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
