Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bilag - VI. Forhandlinger ved det andet skandinaviske national-økonomiske Møde i Stockholm Aar 1866 - A. Förhandlingar inom andra sektionen den 27 Juni - B. Allmänna sammenkomsten den 28 Juni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mas anlliggning till foljd af en genom de stora
telegrafanliiggningarue i Siberien fororsakad brist
på erforderliga medel, men ansåg tal., att denna
linie bade utsigt for sig att komma till stånd
inom några få år.
Intendenten Frykholm anmårkte, att en tele
grafforbindelse från Ryssland bfver Gotland san
nolikt vore den lattast verkstållbara, samt att en
telegrafledning från Egersund till Skottland tvif
velsutan skulle fbranleda Ryssland till en tele
graifbrbindelse med Stora Britannien bfver Sve
rige ocb Norge.
Diskussionen var bårmed slutad, ocb stan
nade sektiouens fleste ledamoter i det beslut att
foreslå motet antagande af foljande resolution:
„Mbtet anser det af sårdeles vigt for de 3;ne
Skandinaviska rikena att erbålla en egen tele
grafforbindelse med England, bvars rigtning bor
beståmmas så, att åndamålet snarast, billigast
ocb såkrast vinnes, bvilket antages skola ske
genom linien Egersund—Peterhead.*
JB. Allmånna sammenkomsten
den 28 Juni.
Motet bade sålunda genomgått alla de från
3:dje sektionen inkomna forslag, ocb bfvergick
nu till granskningen af de återstående från 2;dra
sektionen inlemnade, bvilka under gårdagens all
manna mote icke medbunuits.
Professor BROCH redogjorde for sektionens
behandling af den af bonom våckta frågan om
bnskligbeten af en omedelbar telegrafforbindelse
mellan de Skandinaviska landerna ocb Stora Bri
tannien*). I detta afseende bade sektionens
fleste ledamoter forenat sig om att foreslå en
resolution, så lydande:
„Mbtet anser det af sårdeles vigt for de 3:ne
Skandinaviska rikena att erhdlla en egen telegraf
forbindelse med England, hvars rigtning bor be-
*) Jemfor Professor Brochs sakrlka yttrande harom vid
frågans behandling inom 2:dra sektionen.
sidmmas sd, att åndamålet snarast, billigast och
sdkrast vinnes , hvilket antages skola ske genom
linien Egersund — Peterhead.11
Herr BROCH ansåg sigi bora sarskildt fram
hålla de stora fordelarne for Nordens fraktfart
på England af denna telegrafledning. Så ankom
mo t. ex. år 1864 till Stora Britannien ocb Ir
land, dels lastade, dels i barlast, tillsammans
4,919 Norska, 3,450 Danska ocb 1,306 Svenska
fartyg. Hela bistetalet for de Skandinaviska far
tyg, som nåmnde år besbkte Stor-Britanniska
bamnar, uppgick till bfver tre millioner tons,
hvaraf 2 millioner kornmo på fartyg med last,
ocb af dessa belbpte sig %på Norges andel’
Norges intresse for ifrågavarande telegraflinie
vore på grund hilraf ock stbrre lin de andra båda
liindernas, sårdeles som det alltid vore skepps
farten, som jemfbrelsevis mest begagnade sig af
telegraffbrbindelser. Men afven bandeln bade
stort bebof ocb stor lattnad af en snabb telegra
fering, isynnerbet då bandelsartiklarne åro så
dane, som utgbra fbremål for omedelbar konsum
tion. Sverige, Norge ocb Danmark deltoge med
omkring V3 i vårdet af Stora Britanniens hela
bandelsomsåttning, ocb bland de 3:ne landerna
stode Sverige i detta afseende fråmst. Man
kunde uppskatta vårdet af de 3:ne låndernas bela
frakt- ocb bandelsomsåttning på Stora Britan
nien till omkring 50 millioner Norska specier-
Redan under den tid, Danmark innebade Slesvig
och Holstein, bade man mången gång grundade
anledningar till klagomål rbrande långsambeten i
befordrandet af telegrammer på denna vag mel
lan kontinenten ocb Norge, och nu for tiden vore
detta linnu mera fallet. — I sednare tider bade
2 koncessioner meddelats for anlåggande af tele
graflinier mellan Skandinavien ocb Stora Britan
nien, nemligen den af sektionens pluralitet nu
fbrordade linien Egersund — Peterhead, ocb en
från Jylland, hvilken linie blifvit bragt å bane
kort tid efter den Norska, ocb hvarå koncession
lemnats åt en Engelsk ingenibr, som likval nu,
på grund af den finansiela krisen, icke torde
kunna fullgbra sina fbrbindelser. Sektionens plu
ralitet bade ock funnit den Norska linien aga
125
G
I L A
B
YL Bil.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
