Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Konsonanter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Steder findes begge Udtaler ved Siden af hinanden, f. Ex. Ø. Tel.
(Nesherad). Sjeldnere fremlydende, som hlå [[** å-makron]] slaa (alm. østl. ṣḷå, [[** å-makron]] ṣḷœ), [[** oe-makron]]
hla’a [[** tone]] Slæde, Eidskog, hlāə Brandvold (Sol.)
Almindelig skrives hl kun for den stærkere (pustede)
Varietet af den stemmeløse Lyd; for den svagere (hviskede) Form er
blot l tilstrækkeligt, [1] vestl. hatl, se § 9 c Slutn. Ogsaa indlydende
høres efter stemmeløs lukket Kons. et i første Øieblik stemmeløst l
(med stemmeløs Tilglidning: ’l): [[** v-halvring]] vestl. vet’lə; [[** v-halvring]] vi har her Spiren til
det østl. vęhlə; vestl. ęp’lə, hęk’lȧ; [[** begge v-halvring]] efter Fremlyd: vestl. k’lēn, p’lȧgg. [[** begge v-halvring]]
I alm. Lydskrift kan Tegnet ’ [[** v-halvring]] udelades.
Undertiden synes l i første Øieblik stemt, i det sidste
stemmeløst; dette kan skrives lh: salht.
Ofte nærmer hl sig den palatale Udtale hᶅ, se nedenfor.
Det synes oftere unilateralt, med Aabning tilhøire f. Ex. i Sel,
eller til venstre f. Ex. i Stryn (Nfj.), uden at dette synes væsentlig
at ændre Lyden.
shl. Undertiden høres en Overgangsform med Spor af det
oprindelige s, idet Tungen i første Øieblik endnu ikke ganske
har sluppet s-Stillingen, altsaa et løst dannet s, som delvis smelter
sammen med hl; denne Mellemlyd kan betegnes shl. Saaledes i
Hjartdal (Tel.) vęshlə, shlå, [[** å-makron]] Lishləhörå Lillehered, on. Litlaherað,
Ø. Tel. alm. lihləhörå.
9. n.
n, Tandnæselyd (dental Nasal), er et d udtalt gjennem
Næsen, se § 9, c; i Regelen stemt: nå, [[** å-makron]] nī, fīn, [[** serifer?]] grān, gāna, kant,
dans, Annə.
Udtalen nn, adskilt fra nd, hører hjemme f. Ex. i annan,
āən, anden, annat, anna, andet, Anna (-e), banna, fann fandt,
grann fin, Granne, hann, kann, Mann, sann Adj. sand, spann,
Kanna, Panna; brenna, kjenna, renna, Enne Pande, Senn Gang; finna,
østl. finnə, spinna, vinna, inn, inne, Kinn, linn mild, Minne, Skinn,
stinn, Tinn Stedsnavn, riml. af Tinna Flint; Fonn, Onn, Tonn
(Tann), Kvonn (Kvann) Angelika; Brunn, kunna, Grunn, grunn
Adj., Lunn Rullestok (on. hlunnr), Munn, Runn Busk, Krat,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>