- Project Runeberg -  Vandring genom Dalarne, jemte författarens resa söderut /
57

(1829) [MARC] Author: Otto Sebastian von Unge
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vandring genom Dalarne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som kring stränderna tvingar äfvcn den mörka
granen och furan att se litet ljusare ut, när de
skåda sig sjelfva i spegeln — Siljan framskymtar
slutligen med löften om guld och gröna skogar,
och dessa löften realiseras också, åtminstone i sin
sednare hälft, inom Rätviks socken, hvars kyrka,
i sin hvita skrud, synes från alla sidor af viken,
kring hvilken landsvägen kröker sig. Ifrån
Vikarbyn, hvars vackra belägenhet bäst låter se sig
från motsatta stranden, helsar man första gången
det tröstebjudande templet, som, fredadt af alla
naturens goda magter, liknar hamnen vid slutet
af verlden. Prestgårdarne kura gömma der nere
i sina löfhoningar, och Rätviken, den stora
kilen af Siljan, tillför deras invånare djupets
egodelar och ytans solspegel i brutna stycken. Vågen
går öfver den vida rymden, för att upplösa sig i
skum mot ett sandref, eller skölja ett led af
strandblommor. Så löper också den ena dagen af
lif-vet hort efter den andra, mot osedda stränder,
mot ofruktbar sand, eller mot blommor.
Menni-skan bör flitigt så, just derföre att skörden står i
Guds hand. Den dagen, då hon ej ai\betar, är en
borttappad dag, och lifvet försvinner på det
sättet, inan hon begagnat det till sin förädling.

Åt båda sidor går vägen uppföre ifrån
denna fridens boning, vid hvars trösklar vågor och
vindar lägga sig besegrade, och som är en af
naturen danad hviloplats för den, som gjort rätt
derför — kanske äfven begagnad af andra.
Rätvik är skönt — kunde min heskrifning blifva det
äfven! Men gåspennan är ingen pensel. Rätvik
är Dalarnes Arkadien — den nordiska naturens
klassiska jord, om jag så får säga; också äro
Rät-vikskarlarne allmogens artister, hvilka fylla alla
stufvuväggar med sina målningar eller, rättare sagdt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:13:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nosdalarne/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free