- Project Runeberg -  Vandring genom Dalarne, jemte författarens resa söderut /
143

(1829) [MARC] Author: Otto Sebastian von Unge
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Resa söderut

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

åt landet, stundom återvändande till flodens
stränder, såsom skogens djur, efter den heta dagens
lopp, vända till vattningsstället. Vid Montelimare
hvilade vi på gränsen af Dauphiné — ett stort
steg emot norden. Men folk och land voro mer
odlade än i Provence, i fall icke min syn var
synvilla, och jag saknade här ganska få af de mer
sydliga ländernas frukter. Mullbärsträden
stodo i sköna bosquéer på alla sidor omkring oss;
stora förråder af söta meloner gömde jorden, hvarpå
de vexte, och vinstockarne beklädde bergen till
högsta spetsen. Jag kunde, vid åsynen af denna
tillredelse för Pomonas fest, ej annat än, såsom
till en parodi deröfver, påminna mig de Svenska
potatoeslanden och humlegårdarne. Honny soit, qui
mal y pense!
måste jag dock tillägga såsom en
absolution. I städerna trodde jag ej mina öron, när
jag rundt ikring mig hörde hofspråket talas, ofta af
en troupe gatpojkar. Vienne i Dauphiné, var
kronan af hvad jag hittills erfarit inom de tre
liljornas gränsor. Blott en morgonvisite gjorde jag, och
dock en bekantskap, som skall öfverlefva många
äldre. Fransmännen göra sina gäster snart
hemmastadda, och de inbjuda derigenom alla Europas
resande, både att hemta och meddela kunskaper.
De hafva ett lyckligare skick, ett finare sinne för
det skickliga, än mängden af folkslag — deruti
dårar jag mig icke, huru lätt man ock eljest dåras af
sitt hjerta; de äro sällskapsculturens stora mästare,
hvilka, likasom alla mästare, narrat tusende
misslyckade copister fram på platsen; och, om det
finnes ett land, som är alla hyfsade nationers
gemensamma land, som är kärlekens land, så är det
Frankrike. Detta är, om icke deras mor,
åtminstone deras fostermor. — En däld imellan
grönskande vinberg, hvarigenom Rhone strålande höjer sig,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:13:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nosdalarne/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free